I denna rapport har integrationen i Öresundsregionen och transportrelaterade barriärer mot integrationen belysts ur en rad olika, delvis nya perspektiv. Utgångspunkten har varit de struk-turella och ekonomiska förhållanden som påverkar – och påverkas av – transportsektorns situ-ation och utveckling. Integration på olika nivåer och mellan olika ekonomiska strukturer i Öresundsregionens transportsektor har studerats, där globaliseringens mikro- och makroeffek-ter samt de målkonflikter som finns mellan varu-, tjänste- och arbetsmarknadsintegration, håll-bara, effektiva och miljövänliga transportsystem och respektive lands nationella hänsyn av olika slag gått som en röd tråd genom rapporten. Den huvudfråga som ställdes inledningsvis och som genomsyrat rapportens alla delar var: Hur förena ökad effektivitet och minskade nega-tiva effekter av transportarbetet med ökad integration i Öresundsregionen? För att kartlägga dessa barriäraspekter på integrationen i Öresundsregionen på ett så heltäck-ande sätt som möjligt har flertalet experter, konsulter och forskare från båda sidor av Sundet samarbetat för att utifrån delvis nya och otraditionella perspektivkombinationer, angripa de transportstrukturella och ekonomiska barriäraspekterna på Öresundsintegrationen utifrån sina specifika kunskaps- och kompetensområden. De som bidragit till föreliggande rapport kommer dels från näringsliv och myndigheter, dels från högskole- och forskarvärlden. Därmed utgör rapportens medförfattare i sig en slags Triple Helix-struktur, och är i sig ett viktigt led i det integrationssträvande som utgör kärnan i STMØ. Denna rapport varken kan, eller syftar till att ge universella lösningar för att undanröja speci-fika barriärer. Däremot och i linje med hela STMØ-projektets syfte bidrar rapporten till att starta den process där olika aktörer lär sig förstå varandra och varandras olika sätt att finna lösningar, genom att rapportens innehåll utgör ett viktigt bidrag till de gemensamma Öresundsintegrerande utbildningsresurser i Strategic Transport Management som kommer att skapas och samordnas inom ramen för STMØ-projektet. Rapportens kapitelindelning tar läsaren med på en resa genom Öresundsregionens transportsy-stem – en integrationsresa över barriärer, mot nya lösningar och mot målet om ett hållbart transportsystem för ökad konkurrenskraft, tillväxt och social utveckling. Resans etappmål går från stor till smått, och tillbaka till stort igen! Men slutmålet är hela tiden det samma: Ökad integration i Öresundsregionen genom stärkta utbildningsresurser. Rapportens inledande kapitel (kap 1 och 2) sätter in Öresundsregionen och integrationssträ-vandena i ett större perspektiv. Globaliseringstrycket, handel, lokalisering, infrastrukturför-sörjning och konkurrenskraft relateras till både mikro- och makronivån, och utifrån denna dis-kussion definieras begreppen barriär och integration, också i relation till vedertagna Öresundsbarriärer som t ex broavgifter och socialförsäkringssystem. I kapitel 4, 5, 6 och 7 ges en övergripande bild av transportstrukturerna i Öresundsregionen. Där beskrivs först Öresundsregionens befolknings-, orts och kommunikationsstruktur i relation till transportbehoven, med utgångspunkt i rent rumsliga barriärer. Därefter tecknas bakgrunden till den strukturella utvecklingen inom åkeri- och godstransportnäringen i Öresundsregionen och den starka kopplingen mellan den allmänna utvecklingen mot allt större globala koncerner i olika industrisektorer och transportbranschen. Arbetsmarknaden inom transportsektorn kart-läggs också med speciell hänsyn till jämställdhetsperspektivet och optimering av ekonomiska och personella resurser. Tillväxtutvecklingen inom transportsektorn tillsammans med olika de-mografisk utveckling i Danmark och Sverige kan utgöra ett unikt tillfälle för en sådan optime-ring. Transporternas roll som förmedlande länk mellan ekonomisk tillväxt, innovationer och regional konkurrenskraft diskuteras sedan i kapitel 7. Tillväxt hänger samman med innovation-er och innovationer bygger på lärande. Lärande i sin tur bygger på möten. Med utgångspunkt i s k endogent lärande, via transporter av varor, tjänster och arbetskraft på tvärs av Sundet, på-visas att effektiviteten i persontransporterna, i hög grad bestämmer Öresundsregionens inno-vations- och därmed tillväxtpotential. I de följande fem kapitlen snävas fokus in mot några mer specifika områden på både mikro-och makronivå, som alla har det gemensamt att de handlar om olika former av planering och management. I kapitel 8 diskuteras olika verktyg för trafikflödesplanering och intelligenta transportsystem som kan undanröja risker, olyckor, trängsel och andra negativa externa trans-porteffekter. Men det är inte helt självklart att ny teknik kan utnyttjas fullt ut. Värnandet om den personliga integriteten och skillnader i detta avseende mellan Danmark och Sverige skulle kunna hindra ett sådant system från att implementeras i Öresundsregionen, vilket alltså skulle motverka ett bättre utnyttjande av de infrastrukturella resurserna. Momsredovisningssystem och skatter beslutas av de nationella regeringarna, men är olikheter i momssystemen en barriär, eller kan de rent av uppfattas som grund för nyetablering? I Nederländerna har man ett moms-system som lockar stora utomeuropeiska direktinvesteringar. Kanske skulle Sverige och Dan-mark kunna enas om ett sådant system i Öresundsregionen? Detta skulle i så fall kräva en ge-mensam syn på regionen som en tillväxtmotor för båda länderna! I kapitel 10 analyseras förutsättningar för en gemensam planeringsfunktion för Öresundsreg-ionen under trycket från globaliseringen, men detta skulle kräva att motsättningen mellan nat-ionernas och regionens bästa suddas ut. Planering av infrastruktur skulle kunna vara ett första steg för sådan samsyn och en ny planeringsansats som är anpassad efter regionens olika plane-ringstraditioner och efter de nya krav som globaliseringen ställer presenteras; reproaktiv plane-ring, samtidigt som nya finansiella lösningar diskuteras. I nästföljande kapitel ges exempel på hur sådana gemensamma funktioner verkligen börjar komma till stånd i form av Öresundsge-mensam VTS i Malmö. Även inom näringslivet krävs ett synliggörande av vinsterna i att Öresundsregionen kan agera som en enhet. Genom att ha kunskap om skillnaderna mellan danska och svenska affärskulturer, och lära sig utnyttja dem, kan företagen lättare klara den globala konkurrensen. Skillnaderna kan spåras bl a till olika näringslivsstruktur, olika ledarsti-lar, skillnader på arbetsmarknaden o s v. Men dessa skillnader kan vändas till fördelar genom att vi lär av varandra – för som påpekades i tidigare kapitel: Tillväxt hänger samman med in-novationer och innovationer bygger på lärande och lärande i sin tur bygger på möten. Genom att fånga denna potential i en gemensam Öresundsövergripande utbildningsinsats; Strategic Transport Management i Øresundsregionen – kan regionens integration fördjupas, konkur-renskraften stärkas och den sociala och miljömässiga utvecklingen främjas! En samlad bild börjar nu framträda! Även om varje kapitel i rapporten tar upp de ekonomiska och strukturella transportbarriärerna ur sina perspektiv, bildar de ingående utredningarna till-sammans en ny helhetssyn på transportstrukturella och ekonomiska barriärer mot Öresundsin-tegrationen. Mycket av denna helhetssyn handlar om att barriärerna verkar bestå i en bristande förmåga eller vilja att se hela Öresundsregionen som en enhethetlig region. Fortfarande, och egentligen inte alls förvånande, har vi på båda sidor Sundet kvar ett värnande om den egna nationella ekonomin, den egna strukturen och den egna kulturen. Faktum är att det nog kan tillskrivas Sveriges EU-inträde, att integrationsambitionerna på allvar kommit på agendan. Men den nya globaliserade ekonomin, och med den förändrade produktions-, specialiserings och arbetsdel-ningsmönster har också spelat in. En viktig del i denna utveckling är de förändrade krav som ställs på ekonomiernas transport- och logistikfunktioner. Praktiskt kan detta emellertid kräva nya indikatorer. Bland sådana som redan publiceras idag finner vi det s k Öresundsindexet. I föreliggande rapport presenteras förslag på ytterligare indikatorer för att skapa en mer nyanserad bild av integrationsprocessen och ge underlag för framtida åtgärder. I kapitel 7 diskuteras IPEL som bygger på förädlingsvärdet i regionens alla arbetsplatser och reskostnaderna för att ta sig dit och i kapitel 8 behovet av en bättre bild av hur trafiksituationen och –flöden utvecklas, samt problemen med detta. Behovet av förbättrad arbetsmarknadsstatistik, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv påtalas i kapitel 6. Den aktiva integrationen, som kan skapa ökad konkurrenskraft i regionen i relation till andra dynamiska regioner och därmed tillväxt, och god social och hållbar miljö- och jämställdhetsut-veckling, kräver att just samsynen om Öresundsregionen som en region blir klar – och insikten att detta gagnar båda nationella ekonomier; såväl den danska som den svenska! Därför blir ett gemensamt värdeskapande nödvändigt – något som bl a kan åstadkommas genom Öresundsintegrerade utbildningar inom transportområdet. Detta kan också underlätta för att skapa gemensamma strategi- och planeringsfunktioner inom både näringslivet, dess organisat-ioner och inom myndighetssfären. De närmast vattentäta skott som finns mellan dansk plane-ring och svensk; och mellan olika nivåer och ansvarsområden inom länderna måste brytas upp. Utbildning – gemensam utbildning inom det strategiska transportområdet - är ett sätt att bryta upp dessa! Vad exemplet VTS-Öresund visar, är att det går att genomföra – när viljan finns, och man inser vinsterna för alla inblandade parter!