Författarna fokuserar på nutidens skola för alla, men startar i det utpräglade klass- och könsuppdelade skolväsendet utvecklat under flera århundraden. I forskningen redovisas ofta ett tydligt engagemang för likvärdighetsfrågorna och området representerar delvis en emancipatorisk forskning. En klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola omformas till en skola för alla. De grupper som tidigast återfanns i någon form av skolsystem, de mer välbeställda unga männen problematiseras minst i forskningen. Flickorna, arbetarbarnen och invandrareleverna fokuseras i högre grad. Det är då mer dessa elevgrupper och deras relation till skolan, innehållet, klassrummet och provet som problematiseras. Författarna konstaterar att vår skolhistoria är verksam i nutidens skola och undervisning. Processen från en klass- köns- och etnicitetsstrukturerad skola till en skola för alla kan ses som pågående med motsättningar och nya särskiljande principer och med olika aktörer, till vilka även forskarna bör räknas. Forskningen förändras från ett mer strukturellt, modernt närmande (kön, klass, etnicitet) till ett mer post-strukturellt(identitet, subjektivitet).