1900-talet präglades av likhetssträvanden i olika former i svensk politik. I den här boken analyseras hur ett skolsystem som från början var till för en exklusiv, manlig elit, öppnades för alla i en viss ålder. Trots denna likhetspolitik kvarstår faktum att en elit ändå framgångsrikt reproducerat sig, generation efter generation. Den här boken försöker bidra till förståelsen av detta fenomen. Utgångspunkten är att det är i frivilliga föreningar som identitet, socialt kapital och sociala skillnader skapas, befästs, fördjupas och reproduceras. Genom att närläsa protokoll och andra skriftliga handlingar och analysera intervjuer med medlemmar i så kallade gymnasieföreningar, beskrivs den process som leder fram till att människor ser och gör sig själva och andra. Klassens klasser ger insikter om de villkor som styr unga människors liv i skolan bortom de ramar som regleras av styrdokument och lokala politiska ambitioner. Därmed fyller den en viktig lucka i forskningen om skolans och ungdomstidens historia.