De utmaningar som historielärare står inför har blivit särskilt aktuella i och med den nya skolreformen och 2011 års omstrukturering av lärarutbildningen. Denna lärobok erbjuder en översyn av viktiga historiedidaktiska metoder, teorier och begrepp som har satt sin prägel på kursplaner i historia, historiedidaktisk forskning och undervisning. Bokens startpunkt är elevers, lärares och läroboksförfattares syn på ämnets syfte, identitetsformande inverkan samt de förändringar ämnet står inför i en kultur som präglas av ökad globalisering, migration, mångkulturalism samt ökat intresse för genusfrågor, normkritik och erkännandet av tidigare marginaliserade grupper och perspektiv. I boken har frågan ”Varför läsa historia?” och de metodologiska överväganden som lärarna ständigt ställs inför fått en central plats. I diskussionen har särskild plats gets de sätt intersektionalitet, normkritik och dekonstruktion kan användas för att förstå elevernas komplexa identiteter och utveckla deras förmåga att kritisk granska de sätt historia används för att beskriva samhälle. Utgångspunkten är att utan insikter om historiedidaktikens kärnfrågor i allmänhet (Varför? Vad? Hur? Vem?) och elevers, lärares och läroboksförfattares erfarenheter, samhällssyn och intressen i synnerhet är det svårt att förklara ämnets legitimitet i skolan samt förstå de didaktiska utmaningar som historieämnet står inför under 2000-talet.