Inledning: Samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning och idrottsutbildningar på akademisk nivå är relativt nya företeelser i Sverige. Forskningen kom igång på allvar först under 1970-talet och innan 2000-talet fanns det endast ett fåtal idrottsutbildningar i landet. Idag är såväl forskning som utbildning omfattande och differentierad. Frågan är dock hur forskning och utbildning utvecklats, ser ut idag, och förehåller sig till varandra? Vilken kunskap är det som produceras inom idrottsforskningen och vilken kunskap är det som förmedlas inom utbildningarna? Skiljer sig den producerade och förmedlade kunskapen åt? I så fall hur och varför? Syfte: Studien behandlar idrottens akademisering. Med akademisering avses den process genom vilken ett kunskapsområde, i detta fall idrottens, transformeras till ett vetenskapligt kunskapsområde. Syftet med studien är att nå fördjupad förståelse för idrottsutbildningarna och dess relation till idrottsforskningen ur ett kunskapsperspektiv. Teori: Fyra begrepp är särskilt centrala i studien: kunskap, makt, diskurs och institution. Merparten av den teoretiska inspirationen hämtas från fem teoretiker. I centrum står Peter Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologi, Michel Foucaults tankar om diskurs, makt och institution, samt Pierre Bourdieus fältanalys. Därutöver används teorier som handlar om specifika samhällsprocesser och diskurser av olika tidsepoker. Här hämtas stöd i främst Zygmunt Baumans samhällsteori. Metod: Källmaterialet utgörs till största del av olika dokument. Exempel på analyserade dokument är: avhandlingar, forskningsrapporter, tidskriftsartiklar, utredningar, hemsidor, utbildningsplaner och kursplaner. Dokumenten och dess innehåll har i vissa fall hanterats kvalitativt och i andra fall kvantitativt. Den kvalitativa dokumentanalysen har exempelvis genomförts enligt diskursanalytisk modell. Resultat: Studien har visat att det råder en viss diskrepans mellan den kunskap som produceras inom idrottsforskningen och den kunskaps som förmedlas genom akademiska idrottsutbildningar. Den största andelen samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning har producerats av pedagoger (36%), psykologer (21%), historiker (18%) och sociologer (5%). Samtidigt var 9 av 22 idrottsutbildningar 2008 att beteckna som management¬utbildningar. Skillnaden mellan den typ av kunskap som producerats inom idrottsforskningen och den typ av kunskap som förmedlas inom idrottsutbildningar är således anmärkningsvärd. Diskussion: Sett ur ett diskursivt perspektiv kan forskningen och utbildningen förstås genom dess relation till olika logiker som haft olika framträdande positioner i den allmänna samhällsdiskursen. Tre relevanta logiker som haft olika kan urskiljas: (1) Det moderna produktions- och välfärdssamhällets logik (1900-tal); De problematiserande samhällsperspektivens logik (ca 1960-); Det postmoderna konsumtionssamhällets logik (ca 1990-). Den första dominerade samhällsdiskursen under stora delar av 1900-talet. Idrottsforskning som bygger på denna logik bedrivs utifrån medicinska, fysiologiska, pedagogiska, psykologiska och historiska perspektiv. Idrottsutbildningar som kan ses som byggande på denna logik är tränar-, hälso-, medicin- och fysiologi-, samt psykologiutbildningar. Den andra tillkom under 1960- och 1970-talen och fick genomslag inom idrottsforskningen under 1980- och 1990-talen. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån sociologiska, etnologiska, genusvetenskapliga och filosofiska perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är kultur- och samhällsutbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Den tredje fick genomslag i samhällsdiskursen under 1990- och 2000-talen och inom idrottsforskning och idrottsutbildning under 2000-talet. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån management-, ekonomiska-, juridiska-, ledarskaps-, och organisations- perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är Sport Management utbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Man kan allstå tala om forskning och utbildning som bygger på tre olika logiker som varit olika framträdande i den allmänna samhällsdiskursen under olika tidsepoker. Forskningen som etablerades tidigare än utbildningarna bygger i större utsträckning på logiker som tidigare i historien varit mer framträdande.