Syftet med avhandlingen är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet och klarlägga hur villkoren för skrivandet återverkar på elevers självbild avseende skrivande. Det empriska materialet består av skriftliga och muntliga intervjuer, fokusgruppsamtal, observationer och elevtexter och är insamlat under en period som sträcker sig över de två obligatoriska kurserna i svenska. Studiens aktörer går ett naturvetenskapligt och ett musikestetiskt gymnasieprogram i två olika skolor i Sverige. Avhandlingen utgår från en sociokulturell, dialogisk och ekologisk syn på skrivande. I analysen av bedömning av elevers texter anläggs ett socialpsykologiskt perspektiv. Studien hanterar frågor som: Vilka ämnen och instruktioner möter eleverna? Vilka konsekvenser får elevers olika förståelse och tolkning av uppgifterna för deras skrivande och skrivresultat.Vilken är relationen mellan villkoren för skrivandet, elevers skrivutveckling och utveckling av identitet och självbild? Skapar skolan med sin bedömningskultur olika självuppfattningar avseende skrivande? Resultaten pekar på att det uppstår en mängd motsättningar och dilemman när elever tar sig an skrivuppgifter. Eleverna uppfattar uppgifterna och instruktionerna som diffusa och de mottar ofta dubbla och divergerande budskap i skrivsituationen. De anstränger sig för att tolka de implicita krav som ligger i uppgifterna trots att de många gånger är svåra att förstå eller följa. Det uppstår problem under skrivandet som eleverna saknar beredskap för något som återspeglar sig negativt i deras resultat. Den ofta begränsade tid som står till förfogande för skrivandet upplevs disciplinerande och har negativ effekt på skrivutvecklingen. Resultaten pekar också på att svenskämnet betonar utveckling av självdiscplin och anpassning till implicita kulturella, språkliga och textuella normer och regler i stället för utveckling av individuella skrivprocesser. I realiteten saknas explicit skrivundervisning och elever måste på egen hand ta reda på hur texter skrivs. Studien visar också att betygsättning och bedömning av elevtexter huvudsakligen fokuserar tillkortakommanden och misstag som i stället för att vara en utmaning till att lära sig av fel och misstag, skapar känslor av skam och otillräcklighet. I studien föreslår eleverna i undersökningen en annan typ av skrivande där dialogen och samtalet om texter står i fokus. I elevernas perspektiv är det också nödvändigt med övning och experimenterande utan betygsättning, för att utveckla skrivförmågan. Studien föreslår att skrivande i gymnasiet utgår från skrivandets kreativa potential som kan utvecklas genom aktivt textarbete och samtal om elevtexter och professionella texter. Att elevers metaförståelse för texter utvecklas är betydelsefullt. Att skapa kreativa kunskapssituationer och en arena för lärande där både elever lärare och är aktörer och genom det göra olika textvärldar begripliga, kan vara ett realistiskt mål.

The purpose of this dissertation is to explore how students in upper secondary school can feel, react and cope with writing tasks, time conditions and assessment in the subject of Swedish. The study deals with two upper secondary classes from different schools, one at a natural science programme, one at an aesthetical programme with music as an area of emphasis. The empirical material consists of interviews, grouptalk, observations and student essays collected over a period of two compulsary courses in the subject of Swedish. The theorethical framework that characterizes the study takes a sociocultural, dialogical and ecological approach to writing. The study deals with questions such as: what are the topics given and what are the instructions like? How are they concieved by the students? What consequences do interpretation and understanding of essay topics have for students writing? What is the relationship between the conditions of writing in school and the students´development as writers and progress towards self awareness? Does school with its culture of assessment create varying self conceptions through writing? The results indicate that theres is a lot of contradictions and dilemmas involved in writing tasks. Students are confused and have difficulties in interpreting the teachers purposes with writing tasks and topics. They often receive double and divergent messages in their encounter with writing instructions and topics. Limited time for writing is used to disciplin the students which have negative effects on their writing development. It is also important for students to develop self disciplin and adjust to implicit cultural and textual norms and rules The study also shows that assessment and negative comments on students individual text products create feelings of shame and inadequacy. Assesment and comments on their texts concern mainly shortcomings which instead of being a challenge to develop texts create feelings of guilt. Explicit writing instruction and teaching of writing is often spars. In the study the students propose different kinds of writing activities where a dialogical approach to writing ought to be part of the writing instruction. In the students view the act of practicing writing is essential for developing their skills. The study suggests that writing could be part of of the creative potential inherent both in writing and in talking about texts. An instruction of writing could function as a thinking device instead of a grading criteria. Leading students into learning and making text worlds understandable could be a realizable goal.