Ett tydligt problem har aktualiserats med samordningen av den svenska förskolan/förskoleklassen, fritidshemmet och skolan. Hur kan historien beträffande de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras? Med yngre barn avses främst förskolebarn, men också fritids-hemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, det vill säga barn mellan ett och nio år. Studien utgår från ett läroplansteoretiskt huvudperspektiv och ett vidgat läroplansbegrepp. Ett köns-didaktiskt perspektiv innefattas i teoriramen. Studieobjektet utgörs främst av läroplaner och pedagogiskt riktningsgivandegivande texter för förskola, fritidshem och skola, som hand-böcker, pedagogiska planer från mitten av 1800-talet till år 2000. Resultatet från analysen av materialet har utmynnat i läroplansmönster som kan summeras i fyra begrepp och perioder, vilka innesluter könsdidaktiska koder enligt följande: · "Guds läroplan" - Patriarkal kod · "Det goda hemmets och hembygdens läroplan" - Särartsbetonad samkod · "Folkhemmets socialpsykolo-giska läroplan" - Könsneutral likhetskod · "Det situerade världsbarnets läroplan" - Pluralistisk könskod