Syftet med denna studie är att belysa mentorskapets potentialer och effekter samt ge röst åt mentorer, barn och vårdnadshavare. Studien tar även upp nyckelfaktorer för ett lyckat mentorsprogram och identifierar några av de utmaningar man kan uppstå både för mentorer och inom ett mentorsprogram.

I studien har olika forskningsartiklar och utvärderingar, både nationellt och internationellt använts tillsammans med litteratur i ämnet samt empirisk data och erfarenheter från Näktergalen mentorsverksamhet.  

Resultat visar att mentorskapet fungerar som en betydande frisk- och skyddsfaktor för barn. Barnen får stå i centrum, ha en samtalspartner, och blir sedda och bekräftade. De utvecklar kompetenser och lär sig nya färdigheter. Genom relationen får de prova nya aktiviteter, utmana sig själva, och utveckla självtillit. Lärandetillfällen uppstår kontinuerligt när barn och mentorer resonerar, drar slutsatser och ser sammanhang. Det är energigivande möten som bidrar både till glädje och emotionellt välmående. 

För mentorerna innebär mentorskapet en unik inblick i barns uppväxt- och livsvillkor, ökad självmedvetenhet och en djupare förståelse för kontextens betydelse. Olika kompetenser utvecklas såsom kommunikationsförmåga, ledarskapsförmåga, problemlösningsförmåga, ansvarstagande och tålamod. 

Studien tar även upp exempel på olika målgrupper inom mentorskap såsom ungdomar, seniorer, entreprenörer, flyktingar och ensamkommande ungdomar.