Syftet med studien är att belysa immigrerade lärares övergång från Snabbspåret och kompletterande utbildning till fasta anställningar i svensk skola. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med lärare med migrationsbakgrund och med rektorer. I våra resultat diskuterar vi formella hinder för att arbeta i den svenska skolan som legitimerad lärare, såsom lärarlegitimationen, men också informella hinder såsom språkkrav i utbildningsverksamheten, tillgänglig information om legitimationsprocesser och anställning i den svenska skolan, samt olika förväntningar på vad lärarrollen i den svenska skolan kan innebära. Resultaten visar att lärarna pendlar mellan sin egen professionella förmåga och anpassningar till regler och förordningar. De deltagande lärarna vill ha trygga anställningar för att kunna försörja sig. Rektorerna i studien värderar praktisk kunskap om den svenska skolan i fråga om undervisning och bedömning. Samtidigt uppskattar de ofta den kompetens de migrerade lärarna tillför både i form av ämneskunskap och i form av ”integrationskompetens”. Flerspråkighet ses som något mycket positivt i vissa sammanhang, medan man i andra fokuserar på lärarnas bristande kunskaper i svenska och oförmåga att kommunicera. Endast lärarlegitimationen ses inte alltid som tillräcklig för att kunna garantera en anställning och en del rektorer ser också risker med tillsvidareanställningar och föredrar att prova om lärarna har tillräcklig språk- och undervisningsförmåga genom kortare anställningar. För lärarna innebär detta till att börja med en osäker väg till arbetsmarknaden. Anpassningen till den nya lärarrollen i Sverige är komplicerad och utmaningarna är många.