Den här rapporten tar upp en central aspekt kring allmännyttans roll på den svenska bostadsmarknaden, nämligen vilka krav och regler som påverkar vilka som får tillträde till dessa bostäder. Allmännyt­tans särställning som en garant för en generell tillgång till bra bostäder för alla avgörs i praktiken av lokala regler hos de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen.

Rapporten presenterar en systematisk uppföljning år 2022 av en tidigare rikstäckande undersökning från 2013 kring lokala tillträdeskrav och syftar till att följa upp tillträdeskraven i den svenska allmännyttiga bostadssektorn med fokus på förändringar i kraven mellan åren 2013–2022 samt möjliga orsaker till sådana förändringar. Undersökningen har genomförts inom ramen för det Formas-finansierade projektet “Allmännyttan och blandningspolitikens praktik” (2018–2023), som har syftat till att skapa en fördjupad kunskap om allmännyttans roll på svensk bostadsmarknad, särskilt när det gäller dess funktion att medverka till en allsidig sammansättning av hushåll i kommunerna.

Flera intres­santa skillnader i kraven framträder i jämförel­sen. En första slutsats är att kravet på inkomst har sänkts och förändrat karaktär i många av de kommunala bostadsföretagen. En andra slutsats är att andra typer av krav, som kan sammanfattas som skötsamhetskrav, har blivit vanligare. Utifrån denna iakttagelse går det att resone­ra om huruvida det är samma krav som ställs men i en annorlunda utformning. Mycket ty­der på att det är samma grupper som stängs ute från de kommunala hyresmarknaden 2022 som 2013. Sammantaget ger denna studie vid handen att trösklarna fortsatt är höga in på den allmännyttiga hyresmarknaden, vilket i sin tur begränsar möjligheterna för vissa grupper av hushåll på den svenska bostadsmarknaden i allmänhet. Det finns fortfarande finns en ”omvänd selektivitet” i svensk allmännytta, det vill säga att allmännyttan i många kommuner vänder sig främst till de hushåll som har goda ekonomiska och sociala resurser, snarare än de som har det sämst ställt.