Barn lever med större risker än vuxna att drabbas av klimatförändringaroch andra miljörelaterade fenomen. Exempelvisär dödligheten större hos barn som drabbats av malariaoch denguefeber, två sjukdomar vars spridning ökar till följdav klimatförändringarna. I denna bok analyseras olika idéerom vad som utgör den goda barndomen under den tidsperiodsom föreslagits få namnet antropocen: människans epok.Med utgångspunkt i en kritisk tradition och utifrån ett fokuspå hur vuxenvärlden skapar önskvärda barndomar ställer författarenfrågan om vilka ideala barndomar som framträderoch vilka barn som ges plats i antropocen. Genom kritiskaanalyser identieras och problematiseras idéer om barndomari antropocen som oskyldiga, speciella och ansvarsfulla.

I boken studeras vad som utspelar sig i skärningspunktenmellan idéer om barndomar och tillståndet antropocen inomtre olika arenor: politisk klimataktivism, utbildningsforskningriktad mot yngre barn samt litteratur för barn i åldrarna 6–12år med miljö- och klimattema. Författaren argumenterar förvikten av vuxenvärldens roll och ansvar i den antropocenaepoken och att barns liv och tillvaro bör få utgöra startpunktenför beslutsfattande och politik för klimat och miljö.

Boken vänder sig till forskare inom fälten barndomssociologi,grön humanvetenskap och pedagogik, samt till studenter i pedagogik, miljövetenskap och barn- ochungdomsvetenskap.