Sammanfattning

Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma i förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK används? För och med vem/vilka uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Studien har avgränsats till att omfatta 30 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis.

Nyckelord: Didaktisk modellering; förskola; netnografi; specialpedagogisk didaktik; TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation); undervisning 

AbstractSAAC as a special education didactic tool in preschool education

The purpose is to increase knowledge about how SAAC, signing as augmentative and alternative communication, is said to be used by professionals in preschool education. Furthermore, the study aims to shed light on how SAAC can be understood in the light of special education didactics. Didactic questions have guided the analysis: Where and when is SAAC said to be used? Who is/are SAAC said to be used with and for? How and why is SAAC said to be used? The study has been limited to the statements of 30 professionals in a post in the internet forum Facebook’s group “Förskolan.se”. The chosen method is netnography and the analysis is qualitative with special education didactic modelling as theoretical approach.

The results show that descriptions of the use of SAAC can be likened to a multi-voiced approach as SAAC is described as being used in the education in several different ways, in several different situations and in several different environments – with everyone and for everyone. The conclusion is drawn that with special education didactic modeling, SAAC can become a tool broad enough to constitute support in an inclusive way.

Keywords: Didactic modeling; early childhood; netnography; preschool education; special education didactics; Signing as Augmentative and Alternative Communication (SAAC); teaching