Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Skolsköterskan möter samtliga elever som går i skolan och har därför möjlighet att identifiera psykisk ohälsa i ett tidigt skede. Forskning har visat att det finns svårigheter och utmaningar i detta arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever i grundskolan. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes elva intervjuer med skolsköterskor verksamma på grundskolor i två kommuner inom Skånes län. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier enligt följande Känslornas inverkan på arbetet, Saknad av guidning, Relationens betydelse och Behov av gemensamt ansvarstagande. Det framkom att arbetet med psykisk ohälsa väcker känslor av osäkerhet, rädsla, frustration, otillräcklighet och ansvarskänsla. Relationen mellan elev och skolsköterska var en förutsättning för att kunna identifiera psykisk ohälsa. Skolsköterskorna ansåg att arbetet med identifiering av psykisk ohälsa är viktigt men att det saknas evidensbaserade metoder och ett strukturerat arbetssätt. Slutsats: Studien har påvisat att arbetet med att identifiera psykisk ohälsa hos elever i grundskolan präglas av känslor. Skolsköterskorna kände osäkerhet kring handhavande av elever med psykisk ohälsa samt upplevde frustration över bristande samsyn bland skolans personal och samverkan med utomstående aktörer.

Background: Mental illness among children and adolescents is increasing. The school nurse meets all the pupils who attend school and therefore has an opportunity to identify mental illness at an early stage. Research has shown that school nurses face difficulties and challenges in this task. Aim: The aim of this study was to illuminate school nurses experiences of identifying mental illness among pupils in primary school. Method: A qualitative interview study was used as a method. Based on a semi-structured interview guide, eleven interviews were conducted with school nurses working at primary schools in two municipalities in Skåne county. All interviews were recorded, transcribed and then analyzed with a qualitative content analysis. Result: The result was presented through four categories as follows The impact of emotions on work, Lack of guidance, Importance of the relationship and Need for common responsibility. It emerged that work with mental illness evokes feelings of insecurity, fear, frustration, inadequacy and sense of responsibility. The relationship between student and school nurse was a prerequisite for being able to identify mental illness. The nurses considered that the work with identifying mental illness is important, but that there is no evidence-based methodology and a structured way of working. Conclusion: The study has shown that work with identifying mental illness among pupils in primary school is characterized by emotions. School nurses felt uncertainty about the handling of pupils with mental illness, and experienced frustration with the lack of consensus among school staff and collaboration with external actors.