Att amma sitt barn innebär många hälsofördelar för både mamma och barn. Amningsfrekvensen i Sverige ligger trots det lågt och inte många delar av landet når upp till de amningsmål som satts upp för barnhälsovården. Forskning pekar på att sjuksköterskor inom barnhälsovården inte arbetar utifrån de amningsfrämjande direktiv som finns. Syftet med denna studie är att undersöka vilka organisatoriska processer och strukturer som påverkar sjuksköterskans arbete med föräldrar och barn. Vidare vill vi ta reda på om det i så fall finns ett samband med amnings- respektive vaccinationsfrekvensen. Förutom att arbeta amningsfrämjande ska barnhälsovården även erbjuda samt genomföra det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Båda klassas som globala folkhälsomål. Efter en genomläsning av de styrdokument som finns tillgängliga inom båda uppdragen så ser det ut som de ska prioriteras lika. För att undersöka hur barnhälsovården arbetar med de amningsfrämjande målen valde vi att ställa amningsuppdraget mot vaccinationsuppdraget för att på så vis kunna analysera likheter och skillnader genom jämförelser. Vårt empiriska material kommer huvudsakligen från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom barnhälsovården. Vi har även genomfört en webbaserad enkätundersökning för att ta reda på hur mammor upplever amningsstödet från barnhälsovården. Hälso- och sjukvården är idag decentraliserad och kostnadseffektivitet är högt prioriterat och verksamheten är organiserad enligt New Public Management. Vår studie visar hur de organisatoriska processerna påverkats av detta inom barnhälsovården. De styrs mer mot kostnadseffektiva mål än att sträva efter en bättre barnhälsa. Resultatet av våra intervjuer visar även att tidsbrist inom verksamheten begränsar sjuksköterskans möjligheter att kunna ge det amningsstöd som vissa behöver samt tillämpa sina kunskaper fullt ut. Idag ligger det främst på sjuksköterskan inom barnhälsovård att stödja mamman i amningen men om inte utrymme finns så brister det. Att låta vaccinera sitt barn ses av många som en självklarhet och det är i de allra flesta fall enkelt att genomföra. För verksamheten är det en procedur som är både tids- och kostnadseffektiv. Detta visar även vaccinationsfrekvensen som i Sverige generellt är hög och de flesta delarna av landet når upp till de mål som satts upp för barnhälsovården.