Empiriska inventeringar över kollektivtrafikens roll i den regionala- och kommunala praktiken är ovanliga eller så vitt vi känner till obefintliga. Med denna rapport vill vi ge en överblick och beskrivning av vilken roll och vilka värden som beslutsfattare i regioner och kommuner tillmäter kollektivtrafiken i Sverige och vad denna förväntas att bidra med på den lokala samhällsnivån. Ambitionen är också att studera detta över tid. Styrdokument i form av budgetar, landstingsplaner, handlingsplaner, visioner mm. (dvs. de främsta styrdokumenten i regionerna/kommunerna) har insamlats från 15 landsting/regioner och 27 kommuner. Kommunerna har valts ut slumpmässigt och är indelade i fem kommungrupper enligt SKLs kommungruppsindelning 2011; storstäder, större städer, förortskommuner till storstäder, förortskommuner till större städer och pendlingskommuner. Material har insamlats från tre perioder och dokumenten som analyserats kommer främst från år 2008, 2011 och 2015. Materialet har delats upp i analysenheter och analyserades sedan med innehållsanalysen som analytisk metod. Kollektivtrafiken beskrivs till stor del som ett medel för att nå andra samhällsmål och ses i mångt om mycket som ett redskap för att nå attraktivitet och regional utveckling. Stort fokus ligger vid kollektivtrafikens betydelse för den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. I den mån kollektivtrafiken nämns, så beskrivs den enbart utifrån positiva ordalag och vissa organisationer beskriver den som vital för hela regionens/kommunens existens, medan andra inte nämner den alls. Det finns således stora skillnader i den mån man behandlar kollektivtrafiken i de analyserade dokumenten. Kollektivtrafiken beskrivs som nämnts i stor utsträckning som viktig för ekonomisk tillväxt dvs. viktig för arbetsmarknad och näringsliv. Den beskrivs också som miljörätt och miljövänlig och som ett gott alternativ till bilen. Likväl värderas tillgänglighet i många av fallen högt och även tillgängligheten för äldre och funktionshindrade. Kollektivtrafiken framställs som något som det bör satsas på och som ligger rätt i tiden, i synnerhet den spårbundna kollektivtrafiken. Likväl betonas det många gånger att samverkan med andra aktörer är viktig och att samorganisering mellan olika trafikslag är angeläget. Det finns dock, som nämnts, stora variationer i materialet vad gäller i vilken mån kollektivtrafiken behandlas i dokumenten (både när det gäller regioner och kommuner). I vissa organisationer behandlas den ytterst lite eller till och med inte alls medan den i andra får sidor med utrymme. Detta kan ses som problematiskt, speciellt då fokus länge har legat vid att få fler att resa kollektivt. Som kan illustreras med det nationella fördubblingsmål vi har, där antalet kollektiva resor ska ha fördubblats år 2020 i förhållande till mättillfället. Det borde därmed vara angeläget att en samhällsfunktion som beskrivs som livsnödvändig för vissa, genomgående lyfts i dessa dokument och tilldelas samma prioritet av de regionala- och kommunala beslutsfattarna som andra viktiga samhällsfunktioner. Då vi starkt menar att detta ger avspeglingar i lokalsamhället överlag och kan ha inflytande på hur prioriteringar och avvägningar i samhället i allmänhet görs.

Empirical inventories of the role of public transport in a regional- and communal practice are rare or, as far as we know, absent. Through this report, we want to offer an overview of what role and what values policymakers in regions and municipalities ascribe public transport in Sweden and what it is expected to contribute to in the local society. The ambition is also to study this over time. The documents analyzed for this study are the main leading policy documents from regions and municipalities in Sweden. Every region and municipality in Sweden has a political government of its own which, every year, presents goals and ambitions for the region or the municipality in a general policy document. These documents are not explicitly focused on public transport but deal with societal issues overall. The documents have been collected from 15 regions totally and from 27 municipalities. The municipalities have been chosen randomly and are divided into five groups, foremost based on size. Material has been collected from three terms and analyzed documents are foremost from year 2008, 2011 and 2015. The selected analytical method is content analysis. Public transport is in the documents analyzed mostly described from a perspective of economical accumulation e.g. for the labor market and industrial life. It is also described as ‘environmentally correct’ and environmentally friendly and as a good alternative to the car. Accessibility is also highly valued as well as the accessibility for older people and people with functional limitations. Public transport is overall described in positive terms and some organizations describe it as vital for the existence of the region/municipality. Public transport is depicted as something worth investing in, not least the rail bound public transport. Coordination with other actors is considered to be important, as well as the organization between different modes of transport. Public transport is largely described as a tool to reach other ambitions in society and as a tool for attractiveness and regional development. Much focus is on the meaning of public transport for economic and ecological sustainability. There are large variations in the material in the way in which public transport is treated (both in regions and in municipalities). Some organizations give it a large space in the documents while others only have a sentence or two, while some have nothing. This can be viewed as problematic, especially since the focus in Sweden for a long time has been to get more people into public transport. Also illustrated by the national duplication goal, where the number of trips by public transport should be doubled by the year 2020. As such, it should be a given that a function in society that by some is described as essential, is visible in this kind of document overall. And that regional- and communal political decision makers give them the same priorities as other important functions in society. We argue that this will give reflections in local society overall and can have an influence on how priorities and considerations in society in general are made.