Den 1 juli 2009 ska alla elkunder få månadsavläsning av elmätarna, och med anledning av det installeras individuella elmätare för alla brukare – både privatkunder och företag. Denna händelse skapar ett behov av information till brukarna, kring vad som ska hända, varför det ska hända och vilka förväntningar som finns på brukarna. Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva och analysera de informations- och kommunikationsstrategier som el- och energibolagen använt. Det är relationen med privatkunder som står i fokus i denna studie. Metoden har i huvudsak utgjorts av text- och materialanalys, i kombination med en fördjupningsintervju för att studera ett företags hela kommunikationskedja. Materialet har utgjorts av ELAN-företagens informationsmaterial och kampanjer. Det långsiktiga målet med studien är att bidra till en utvecklad förståelse mellan brukare och företag och därigenom bidra till en kunskapsutveckling inom området. Vilka informations- och kommunikationsstrategier har vi då funnit i analysen? Det är främst tre områden som varit i fokus här: valet av genre, valet av retorisk ansats och samspelet mellan text och bild. När det gäller valet av genre är det tydligt att man totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort, ”road shows” med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort, och därmed också kreativiteten i valet av genrer och utformningen av olika slags material och kampanjer. Det är emellertid mycket olika hur företagen valt att förhålla sig till detta, och skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller med andra ord företag med eller utan stark lokal förankring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – arbetar med brev och direktkontakt. De stora, internationella, bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt. Den retoriska ansatsen handlar om fokus i materialet. Handlar det om att förmedla fakta (logos), att skapa känslor (pathos) eller om att visa sin trovärdighet som företag (ethos)? I korthet kan man säga att företagen arbetar inom samtliga dessa tre fält, och de samverkar. Målen med materialet är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet – och inför det företag som står som sändare till de olika materialen. Trovärdigheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig; arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovärdighet på annat sätt, så det utskickade materialet blir mer kortfattat och mer inriktat på fakta. Text och bild samverkar – det är ett tydligt resultat. Retoriska medel finns både i texten och i bilden, och det gäller för flertalet företag. Bilder av trygga familjer, av aktiva och positiva företrädare för företagen, samverkar med retoriska frågor, metaforer och definitioner. Läsarna får till exempel veta att ”husen blir mer intelligenta”, att man får ”bättre koll på elförbrukningen” och att ”den bästa energin är den som aldrig förbrukas”. Sammanfattningsvis kan man notera att företagen arbetar brett för att både presentera fakta och försöka skapa en positiv kontakt. Båda dessa faktorer är viktiga i arbetet med att infoga ny teknik i våra hem. Det är en ansats som säkert skulle vara till nytta även i andra sammanhang när ny teknik ska presenteras; det räcker inte med fakta utan sådant som kontakt, trovärdighet och trygghet spelar också stor roll. Ett naturligt nästa steg vore att studera vilka begrepp och grafiska medel som är speciellt uppskattade av olika slags brukare.