Forskning om europeisering har visat att medlemsländerna påverkas av EU:s lagar och regler. Forskningen säger dock inte lika mycket om hur kommunerna påverkas av EU:s finansiering, organisering och styrning. Den aspekten står i fokus för den här analysen, närmare bestämt konsekvenserna av kommunernas EU-projektarbete. Kommunernas engagemang i EU-projekt har ökat med tiden. För kommunerna innebär EU-projekten inte bara en finansieringskälla utan även en chans att utveckla de kommunala organisationerna. För EU är projektfinansiering ett sätt att styra medlemsstaternas arbete med bland annat tillväxt och sysselsättning, men också en uppmuntran till kommunala aktörer att delta i EU-arbetet. Enligt tidigare utvärderingar och empirisk forskning ger EU-projekten inte upphov till långsiktiga och substantiella effekter på organisatorisk eller strukturell nivå. Men under ytan pågår organisatoriska (och kanske även strukturella) förändringar. Projektorganisationer är inte enbart bärare av resultat utan producerar eller orsakar också egna effekter, oavsett projektens syfte och mål. För att projekt ska få hållbara effekter är det enligt författaren viktigt att knyta dem närmare till den ordinarie verksamheten. Ökad medvetenhet om projektlogikens för- och nackdelar gör det lättare att fokusera på det som kommunen faktiskt vill lägga resurser på, enligt demokratiskt fattade beslut.