Valdeltagande och representation: Om invandring och politisk integration i Sverige
2017 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]
Sammanfattning
Demokratin ger oss möjligheter att påverka samhället. Genom att rösta i allmänna
val, eller ställa upp som kandidat till förtroendeuppdrag, har vi inflytande över lagstiftning,
policy och beslut. Rösträtt och valbarhet är rättigheter som tillkommer
alla röstberättigade, men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället
när det gäller den faktiska användningen av dessa rättigheter. Sådana skillnader
brukar benämnas representationsgap eller representationsklyftor.
I denna antologi belyser vi utrikes föddas valdeltagande och politisk representation.
Vi ställer följande huvudfrågor:
1. Hur ser valdeltagandet ut bland utlandsfödda och personer med utländsk bakgrund?
2. Hur röstar utlandsfödda? Personröstar de i högre utsträckning än inrikes födda
och vilka partier röstar de på?
3. Vilka faktorer hänger samman med att bli vald och hur kan representationsgapet
förklaras?
4. Hur arbetar de politiska partierna med sina nomineringar, och på vilket sätt
skapar detta hinder och möjligheter för en mer jämlik representation?
5. Vilken roll spelar etniska föreningar för det politiska deltagandet i Stockholm
och i andra europeiska storstäder?
6. Vad vet vi om satsningarna på att främja valdeltagandet bland utrikes födda?
Resultaten visar att utrikes födda deltar i betydligt lägre grad än inrikes födda
i allmänna val. Det finns även skillnader mellan inrikes födda med två föräldrar
födda utomlands och inrikes födda med svenskfödda föräldrar. Intressant nog är
även benägenheten att rösta större bland dem som har en förälder som är född i
Sverige – i synnerhet en mamma – än för dem som har två föräldrar födda utomlands.
Personröstning, det vill säga att aktivt kryssa för en kandidat, är däremot
något mer vanligt bland personer med utländsk bakgrund. Sambandet är dock
svagt när kontroll sker för andra förklaringsfaktorer, såsom inkomst, utbildning och
ålder. Tidigare studier har visat att personer med utländsk bakgrund i ett flertal
länder tenderar att rösta på partier till vänster. Ett liknande mönster framträder i
Sverige då personer med utländsk bakgrund i något större utsträckning röstar på
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, särskilt i riksdagsval.
I Sverige har invandrares representation i politiska församlingar ökat över tid men
utrikes födda är fortfarande en underrepresenterad grupp. I antologin undersöks
olika förklaringar till detta. Både individuella resurser (som utbildning, sysselsättning,
inkomst) och kontextuella faktorer (som parti- och valsystem) beaktas.
Resultaten visar att det finns litet stöd för resursbaserade förklaringar och att även
kontextfaktorernas förklaringskraft är begränsad, med undantag för antalet fullmäktigeplatser i förhållande till storleken på den röstberättigade befolkningen.
Upp emot en tredjedel av representationsgapet på aggregerad nivå förklaras av att
utrikes födda i högre grad bor i större kommuner där antalet fullmäktigeplatser i
förhållande till de röstberättigade är lägre än vad som är fallet i mindre kommuner.
En annan dimension av betydelse för underrepresentationen av utrikes födda
handlar om partiernas nomineringsprocesser. I antologin studeras partiinterna
faktorers påverkan på möjligheterna för kandidater med invandrarbakgrund att bli
nominerade till valbar plats. Nätverk har stor betydelse för karriärmöjligheter inom
politiska partier och kan i vissa fall fylla en inkluderande funktion och ge tillgång
till uppbackning, stöd och råd av mer erfarna och centralt placerade personer i partierna.
Omvänt kan nätverken ha en exkluderande verkan gentemot personer som
inte släpps in. Rollen som politiker med invandrarbakgrund kan ibland erbjuda en
väg in i politiken, men kan i förlängningen också bli ett hinder för en fortsatt politisk
karriär. En annan sorts hinder för utrikes födda utgörs av trösklar för deltagande,
partiernas interndemokratiska processer och nyttokalkyler, till exempel när partierna
väger möjligheterna att vinna vissa väljare mot risken att förlora andra.
Frågan om den roll som etniska föreningar spelar för det politiska deltagandet
i Stockholm och i andra europeiska storstäder undersöks också i antologin.
Resultaten visar att även om föreningsanslutningen är högre i Stockholm verkar
etniska föreningarna i Stockholm inte erbjuda bättre förutsättningar för politisk
integration jämfört med andra europeiska storstäder. Resultaten antyder att institutionaliserat ekonomiskt och politiskt stöd till denna typ av föreningar är mindre
betydelsefullt för den politiska integrationen än väntat. Samtidigt finns det inget
i resultaten som ger stöd åt mothypotesen, att etniska föreningar skulle bidra till
isolering.
Att förverkliga ett högt och jämnt valdeltagande har länge varit ett demokratipolitiskt
mål. Det finns emellertid relativt lite forskning om vilka metoder som är mest
effektiva för att höja valdeltagandet, men det finns visst stöd för att möten och kontakter
med väljare har positiva effekter på valdeltagande. Möten med väljare har
stått i fokus i de insatser som ofta benämns ”demokratiambassadörer”, något som
använts i flera kommuner inför de senaste valen. I dessa insatser har man försökt
att komma tillrätta med en del problem som utmärkt tidigare demokratiinsatser
och medvetet försökt undvika ett utifrån- eller uppifrånperspektiv, enkelriktad
kommunikation och dessutom strävat efter att de som åtgärderna riktas mot ska
vara delaktiga.
Abstract [en]
Summary
Democracy gives us opportunities to participate in politics and thereby to influence
legislation, policy and decisions. There are several ways in which political participation
may take place. The focus of this book is representative democracy, to elect
representatives to political assemblies and to stand as representative for such assemblies.
There are major differences between different groups in society regarding
the actual use of these rights. Such differences are usually called representation
gaps.
The aim of the book is to discuss participation in elections and representation in political
assemblies, focusing on the differences between foreign born and domestic
born. We ask the following main questions:
1. What is the electoral turnout among foreign born and persons with foreign
background?
2. How do foreign born vote? Do they vote for individual candidates to a larger
extent than domestic born and which parties do they vote for?
3. Which factors explain being elected as representatives and how may the representation
gap between foreign and domestic born be explained?
4. What are the characteristics of nomination processes in political parties and
how do these create opportunities and obstacles for equal representation?
5. What role do ethnic and minority associations play for political participation in
Stockholm and other European big cities?
6. What do we know about measures taken to increase voting among foreign
born?
The result shows that foreign born take part in elections to a much lesser degree
than domestic born and that there are differences between domestic born with
two parents born abroad and other domestic born. The propensity to vote is larger
among those that have one parent born in Sweden – in particular a mother – than
those having two foreign born parents. Voting for individuals is somewhat more
common among persons with foreign background, in particular in elections for
national parliament, than among other voters. Earlier studies have shown that persons
with foreign background tend to vote for left parties to a larger extent than
others. This is also the case in Sweden. Persons with foreign background vote for
the Social Democrats and the Left Party to somewhat higher extent than others, in
particular in elections for the national parliament.
Immigrant representation in political assemblies has increased over the past decades
but foreign born is still an underrepresented group. Explanations addressed
in the book are individual resources and contextual factors. Results show little
support for resource based explanations and the explanatory power of contextual
factors is also limited, with the exception of the number of seats in local assemblies
compared to the number of eligible voters. Up to one third of the representation gap
on an aggregated level can be explained by the fact that foreign born more often live
in larger municipalities where the number of seats in the local councils, in relation
to the number of voters, is lower than in smaller municipalities.
The political party’s nomination process is another factor relevant to consider
when discussing underrepresentation. Internal factors of parties affecting the likelihood
to be nominated as candidate are discussed. Networks are important in
this respect. They play both an including and excluding role. Being a politician with
immigrant background may offer a way into politics but may in the long run also
be an obstacle for advancement. Other obstacles discussed include thresholds for
participation, internal democratic processes of parties, and cost-benefit analysis.
The question about the role of ethnic and minority associations for political participation
is discussed in the book. The focus is on comparing the situation in
Stockholm with other big cities in Europe. The results show that even though more
persons are engaged in these associations in Stockholm, they do not offer better
opportunities for political integration than in other larger cities in Europe. This suggests
that economic and political support of ethnic associations plays a less important role for political integration than expected. At the same time, the results do
not suggest that ethnic associations hinder political integration by contributing to
isolation from the rest of society.
Finally, measures taken by state and municipalities to increase voter turnout are
discussed. There is limited research about the most effective ways to affect turnout
but there is some support that meetings and interaction with voters have positive
effects on the turnout. Meetings with voters have been central to measures
involving so called "democracy ambassadors", which several municipalities have
worked with during the last elections. Important to these measures is the attempt
to avoid problems of earlier measures, such as one way communication.
Place, publisher, year, edition, pages
Delegationen för migrationsstudier (Delmi) , 2017. , p. 231
Series
Delmi Rapport ; 2017:7
National Category
Social Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:mau:diva-8379Local ID: 23358ISBN: 978-91-88021-23-6 OAI: oai:DiVA.org:mau-8379DiVA, id: diva2:1405382
2020-02-282020-02-282024-10-14Bibliographically approved