Den svenska grundskolan har under de två senaste årtiondena genomgått omfattande reform- och förändringsprocesser. Från en strukturell nivå har dessa drivit fram en ny tid med ett i grunden förändrat uppdrag för skolan och dess lärare. I denna avhandling antas emellertid att lärare som aktörer kan forma förändringar och strukturer. Avhandlingen har författats inom ramen för ett flerårigt interaktivt forskningsprojekt med lärare från tre grundskolor. Utifrån skapad data i projektet om hur nya och förändrade grupper och arbetsgrupper i lärares arbete leder till ett vidgat uppdrag, fokuserar studien lärarnas förhandlingar av professionella identiteter kring arbetets helhet. Etienne Wengers (1998) sociala teori om identitet, med rubriken ”Communities of Practice”, används för att fördjupa förståelsen av data. Det övergripande syftet med avhandlingen är att inom ramen för ett interaktivt forskningsprojekt beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan. Ett delsyfte är att beskriva och analysera lärarnas lärande och kunskapsutveckling i projektet. Den centrala forskningsfrågan är: Hur och kring vad förhandlar lärarna professionella identiteter i olika praktikgemenskaper? Genom att använda den interaktiva forskningsansatsen har en strävan varit att utveckla demokratiska dialog- och lärandeprocesser med de deltagande lärarna. En ambition är att öka kunskaperna om lärare som medforskare i forskningsprojekt och som forskande lärare i arbetet i skolan. Det interaktiva projektets mötesplatser var informella samtal, lärande dialoger, enskilda intervjuer och fokusgrupper. Studiens resultat visar att lärarna förhandlar professionella identiteter i ett rör(l)igt expanderande multimedlemskap i praktikgemenskaper. Som mäklare av information och kunskaper mellan och inom praktikgemenskaper i skolan, och utifrån olika identitetspositioner, förhandlar lärarna överlappande identiteter. Medlemskap i gemenskaper för enbart vuxna får allt större utrymme i relation till lärararbetets helhet. Studiens huvudsakliga slutsats är att lärare i den nya tiden förhandlar identiteter i ett spänningsförhållande mellan fragmentisering respektive sammanvävning av arbetets komplexa helhet genom sitt multimedlemskap i praktikgemenskaper. I avhandlingen föreslås komplexitetsmedvetenhet vara grundläggande, och att en sådan insikt kan förbättras av lärarna genom att utveckla sig själva som mäklare och sina förtingliganden av gränsobjekt inom ett komplext multimedlemskap. Analys av data visar att lärarna i det interaktiva projektet haft möjligheter att vidareutveckla kompetenser för förhandlingar av identiteter som forskande lärare i arbetet i skolan. Data från projektet analyseras dessutom i ett sammanhang av globaliserade och mångskiftande strukturella samhällsförändringar såsom decentraliseringar, ekonomiska omvandlingar, kulturella standardiseringar, det individualiserade kunskapssamhället samt det reflekterande samhället. En slutsats är att lärarna tycks operera inom ett alltmer globaliserat lärararbete och vara på väg mot identiteter som globaliserade lärare.

In the past two decades the Swedish compulsory school for students aged 7 to 16 has undergone major processes of reform and change. On a structural level these have ushered in a new era with a fundamentally changed assignment for the schools and its teachers. In this thesis, however, it is assumed that the teachers as individual actors and as groups have agency to accomplish change and alter structures. The thesis has been written within a several years’ interactive research project with teachers from three compulsory schools. Based on data created in the project on how new and changing groups and working groups within teachers’ work lead to an extended assignment, the study focuses teachers’ negotiation of professional identities regarding the entire work situation. Etienne Wenger’s (1998) social theory on identity, entitled “Communities of Practice”, is used to deepen the understanding of the data. In the framework of an interactive research project the overall aim of the thesis is to describe and analyze how teachers negotiate professional identities in compulsory school. The aim is also to describe and analyze teachers’ learning and development of knowledge in the project. The central research question is: How and about what do teachers negotiate professional identities in different communities of practice? By using the interactive research approach the goal has been to develop a democratic dialogue and learning processes together with the participating teachers. One ambition is to enhance the knowledge of teachers as co-researchers within research projects and as teacher-researchers at work in school. The fora of the interactive project were informal talks, dialogues for learning, individual interviews and focus groups. The results of the study show that teachers negotiate professional identities in a flexible expanding multimembership of communities of practice. As brokers of information and knowledge between and within communities of practice at school, and from various identity positions, the teachers negotiate overlapping identities. Memberships in communities for adults only are growing in relation to teachers’ work regarding the entire work situation. The study’s main conclusion is that teachers in the new era negotiate identities within a web of tensions between fragmentation and coherence of the complexity of the work in its entirety through the multimembership in communities of practice. The thesis proposes that an awareness of complexity is fundamental, and that such an understanding can be enhanced by the teachers by developing themselves as brokers and by their reification of boundary objects within a complex multimembership. Analysis of data shows that teachers in the interactive project have had the opportunity to further develop competences to negotiate identities as teacher-researchers at work in school. Data from the project are moreover analyzed within the context of globalized and diversified structural changes such as decentralization, economic transformations, cultural standardization, the individualized knowledge society and the reflective society. A conclusion is that teachers seem to operate within an increasing globalization of the teaching profession and towards identities as globalized teachers.