Under de senaste decennierna har bibliotekariers professionella roll genomgått stora förändringar både när det gäller arbetets innehåll och dess komplexitet, vilket har lett till ett ökat behov av kompetensutveckling. Behovet är särskilt framträdande när det gäller det läsfrämjande arbetet mot olika grupper där läsningen och läsförmågan har försämrats (Sverige. Litteraturutredningen, 2010). I den här artikeln analyseras arbetet i två ”forskningscirklar” där bibliotekarier reflekterar över och utforskar olika möjligheter för den läsfrämjande verksamheten på sina respektive arbetsplatser. Syftet med artikeln är att förstå hur forskningscirkeln kan användas som resurs för kunskapsutveckling, förändring och utveckling av bibliotekariers arbete med läsfrämjande i olika kontexter. Det övergripande teoretiska perspektivet är sociokulturellt (Vygotskij 1978, Bakhtin, 1984; Wertsch 1998). Materialet består av audioinspelade träffar i forskningscirkeln, de reflektioner jag skrev i anslutning till dessa träffar och intervjuer med deltagarna. Resultatet visar hur deltagarna blev viktiga resurser för varandra genom utbytet av erfarenheter och betydelsen av kritisk reflektion. I de utforskande projekt som deltagarna genomförde i sina respektive verksamheter utmanades deltagarnas flexibilitet och förmåga att stå ut med osäkerhet och förbli öppna för förändring. Intervjuerna indikerar att förändringar skett i deltagarnas förståelse av det läsfrämjande arbetet och att forskningscirkeln som form för kompetensutveckling kan leda till bestående resultat. Arbetet i cirkeln kopplades till diskussioner om förändringar i bibliotekariers professionella roll och de utmaningar som ligger i ett vidare samhälls- och demokratiperspektiv där frågor om människors tillgång till språk, kunskap, makt och demokratisk inflytande blir avgörande för utvecklingen av bibliotekariers arbete.

In recent decades, changes in the professional role of librarians – in terms of both content and complexity – have led to an increased need for further education. This need is particularly prominent in reading promotion for groups where reading and reading proficiency is decreasing (Sverige. Litteraturutredningen 2010). This article concerns two “research circles” where librarians reflected on and explored different possibilities for reading promotion. The purpose of this article is to understand how the research circle was used as a resource for knowledge building, and for the changes and development of the librarians’ work with reading promotion in different contexts. The overarching theoretical framework is sociocultural (Vygotskij 1978, Bakhtin, 1984; Wertsch 1998). The source of data used includes audio-recorded meetings, the reflections I wrote in proximity to the meetings and interviews with the participants. The results show how the participants became important resources for each other through the exchange of experiences and through critical reflection. The investigations challenged the participants’ flexibility and ability to cope with uncertainty and to remain open to change. The interviews indicate that there have been changes in the participants' understanding of reading-promotion and that this kind of supplementary education has the prerequisites to achieve lasting results. The research circle work was linked to a discussion regarding the changed professional role of librarians and the challenge of linking the profession to a wider social and democracy perspective, where questions about access to language, knowledge, power and democratic influence are crucial for the development of librarians’ professional work.