I ”Referenshantering: Lager, ekon och reflektioner i Lina Selanders Model of Continuation” diskuterar Sara Callahan ett samtida konstverk utifrån tre olika kontext- och referenslager. Som titeln antyder ligger fokus på Lina Selanders videoverk Model of Continuation (2013) som i texten fungerar som ett typexempel på en samtida konstpraktik som bearbetar och re-kontextualiserar existerande bilder och filmfragment, i det här fallet varvat med konstnärens nyfilmade material. Denna praktik kan sägas bygga vidare på 1970- och 80-talets approprieringspraktiker, men med en tydligare fokus på bilders funktion i historieskrivning och en komplex själv-reflexivitet där bilden blir synlig som just konstruerad bild, alltid filtrerad genom visuella teknologier. Här innefattar och innefattas varje bild av olika ramar, temporaliteter och referenser, vilket innebär en rad specifika utmaningar för den konstvetenskapliga tolkaren. Kapitlet diskuterar hur ett verk blir betydelsebärande genom att kontextualiseras utifrån tre olika infallsvinklar. Den första delen diskuterar kontextualisering i relationen mellan text och bild i verket. Den andra delen använder begreppet montage för att dels diskutera sammansättningen av olika bilder och filmfragment, dels för att analysera det specifika verket i relation till konstnärens hela oeuvre. Kapitlets tredje del analyserar verket i relation till vidare konst- film- och fototeoretiska diskussioner.