Vilka förkunskaper har studenterna om organ och organsystem när depåbörjar högskolestudierna? Samt vilka kunskaper om ämnesdidaktiskadilemman har studenterna innan de påbörjat högskolans No-kurser?Betydelsen av förkunskaper för att bygga ny kunskap har diskuteratsutifrån många aspekter. Ausubel (1968) argumenterade betydelsen av attbygga kunskap på personens redan befintliga kunskap medan Roberts(1982) argumenterade för den solida grunden för att enkunskapsprogression skall vara möjlig. Lgr 22 står det att elever i år 9 skallha kunskaper om ”Kroppens celler samt några organ och organsystem ochderas uppbyggnad, funktion och samverkan” detta innehåll är inget nyttutan funnits med i flera läroplaner. Men tidigare studier, svenska ochinternationella, har visat att elever har svårt att koppla samman fleraorgansystem tex när de skall beskriva vad som händer med vattnet från detatt man dricker vatten tills dess att personen urinerar ut vätskan, dettascenario kräver resonemang där minst tre organsystem kopplas samman:matspjälkning-, cirkulations- och utsöndringssystemet. Empirin till dennastudie är insamlad i två grupper av lärarstudenter inriktning åk F-3 och åk4-6. Data är insamlad via en enkät som består av en ritad figur därstudenterna ritar och beskriver vad de tror händer i kroppen när de drickervatten. I enkäten ingår även kunskapsfrågor med flervalsalternativ samtnågra öppna frågor som knyter an till deras blivande profession som lärare.Preliminära resultat visar på en större diversitet vad det gäller kunskaperän vi sett i tidigare studier samt att studenterna i ganska liten utsträckninghar funderat över ämnesdidaktiska dilemman.