Syftet med detta arbete var att se hur vi som blivande klasslärare för årskurserna F-3 kan bryta stillasittande tendenser under skoldagen genom att implementera rörelse i resterande ämnen utan att utöka timplanen för ämnet idrott och hälsa. Forskare som Donnelly och Lambourne (2011) samt Erwin, Beighle, Morgan och Noland (2010) är några av de som skildrar att implementering av fysisk aktivitet i klassrummet inte behöver ta tid från elevers teoretiska lärande, utan de kan verka gemensamt. Denna uppfattning gällande fysisk aktivitet går i samma linje som vår då vi, likt forskningen vi tagit del av, menar att den fysiska aktiviteten kan inkluderas i övriga ämnen som undervisas i skolan. Donnelly och Lambourne (2011) skriver även att införandet av fysisk aktivitet är något som är nöjsamt både för elever och lärare. Utifrån detta perspektiv uppkom vår frågeställning; Vilken roll spelar klassläraren kring implementeringen av fysisk aktivitet i klassrummet? För att kunna göra en väl genomförd kunskapsöversikt behövde vi utröna vilka sökord som kunde tänkas vara relevanta för sökområdet fysisk aktivitet i klassrummet. Vi tog del av metodlitteratur (Backman, 2016, Friberg, 2006, Lindstedt, 2013), vilket gav oss rekommendationer och råd gällande hur man kan gå tillväga i en sök- och urvalsprocess. Majoriteten av vår urvalsprocess har varit genom sökningar på söktjänster som Libsearch och ERIC, där vi valt att använda samma sökord i olika kombinationer. Vi kom snabbt till insikt att det finns mycket forskning gällande fysisk aktivitet, men genom gjorda avgränsningar kunde vi finna adekvat forskning. Forskningen visar att läraren är den som har huvudansvaret för att den fysiska aktiviteten ska införas i klassrumsundervisningen. Det är lärarens motivation, bakgrund och inställning till fysisk aktivitet som spelar roll för att den införs i klassrummet. Efter att vi tagit del av forskning om implementering av fysisk aktivitet i klassrummet anser vi att myndigheters och skolledningens roll inte är tydlig nog.