Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande. Förutom textanalysen bildar personliga erfarenheter från arbete med regeringsuppdragen Skolkommittén, Arbetsgruppen Kultur i skolan samt Kultur och skola (KOS) en bakgrund till hur jag ser på mitt material. Ordet ”anspråk” använder jag för att formulera analyskategorier som också kan användas som tankeredskap för utvecklingsarbete på fältet. ”Anspråken” ska ha bäring på fältet och bli förstådda där, vara rimliga ur mitt aktörsperspektiv och fungera teoretiskt. Jag använde ett raster med sex anspråk som jag kunde urskilja som rimliga i förhållande till undersökningsområdet: 1. perspektivering av sammanhang 2. kvalificering av kunskapssyn 3. språk- och begreppsutveckling 4. stöd för barn och unga i deras identitetsutveckling och i utveckling av olika kompetenser 5. utveckling av kulturella och sociala värden och medborgerlig bildning 6. utveckling av skolkulturer De anspråk jag formulerar handlar om kopplingar mellan estetik, kunskap och olika undervisningskulturer. Varje anspråk jag formulerat måste för att kunna användas i vidare studier nyanseras och få följdfrågor som På vilket vis? I vilket syfte? För vem? ”Anspråk” har därmed kommit att bli ett viktigt begrepp i min studie. Vid sidan av det begreppet har jag prövat ett antal andra begrepp som hör hemma i en KOS-kontext. Till dessa hör bildningsbegreppet och offentlighetsbegreppet och de tre begreppen radikal estetik, modest estetik och marknadsestetik. Min prövande fältundersökning kommer till slutsatsen att det i dokumenten råder ett underskott på formulerade anspråk på det jag kallar ”perspektivering av sammanhang” och ”kvalificering av kunskap”. De två aktörerna Skolverket/Myndigheten för skolutveckling och Statens Kulturråd ger uttryck för olika ståndpunkter som kan relateras till olika institutionella samman-hang och estetikbegrepp. Skolverket utmärks i huvudsak av ett undervisnings- och omsorgsperspektiv med stöd i läroplaner och kursplaner medan Statens Kulturråd i huvud-sak utmärks av ett distributivt förmedlingsperspektiv med stöd i de generella kulturpolitiska målen. Bilden kompliceras av att Skolverket i sin fokusering på skolans mål och kan ge uttryck för en instrumentell hållning och en modest estetik medan Statens Kulturråd snarare vill bevaka konstens relativa frihet och radikalitet samtidigt som båda gör anspråk på att vilja stödja elevernas identitetsutveckling. Slutligen konstaterar jag att det nu börjat föras gemensamma problematiserande diskussioner kring olika anspråk hos aktörerna på fältet Kultur i skolan.