Varje elev bör utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang enligt Lgr11 (Skolverket, 2011). Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några mellanstadielärare arbetar för att utveckla resonemangsförmåga. Jag var också intresserad av att undersöka vilka uppgifter som används i ett antal klassrum. Undersökningen består av fyra intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. Lärarna har erfarenhet att arbeta i år 4-6 i grundskola. Intervjuerna behandlade mitt syfte samt mina frågeställningar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilka arbetssätt använder ett antal lärare i 4-6 sig av för att träna elevers matematiska resonemang förmåga? Vilka typer av matematiska uppgifter ges möjlighet att föra och följa matematiska resonemang i ett antal klassrummet? Resultatet av mitt empiriska material sammanfattas i tre teman. Första temat är variation, som handlar om att variera matematikundervisning samt använda olika typer av matematikuppgifter. Andra temat handlar om vikten av kommunikation, det vill säga hur matematikundervisning bygger på samtal och praktisk matematik som i sin tur hjälper elever att utveckla resonemangsförmågan. Det tredje och sista temat är vikten av samspelet mellan lärare och elev, och även mellan elever.