Uppsatsens målsättning har varit att undersöka hur motstånd kan ses och förstås som en del av den vardagliga interaktionen mellan socialsekreterare inomorganisatoriskt. Metodologiskt har uppsatsen utgått från etnografi och inkluderar deltagande observationer och öppet tematiska intervjuer. Intervjuerna har utförts före och efter de deltagande observationerna. Detta möjliggjorde ett fokus på deltagarnas egna meningsskapandeprocesser och skapade även en möjlighet att kontextualisera det som observerats. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt var symbolisk interaktionism samt en förståelse av motstånd baserad på James C. Scotts teori om hidden- och public transcripts. Både de deltagande observationerna och i intervjuerna utfördes med tonvikt på deltagarnas egna meningsskapande och upplevelse. Motstånd kan förstås som vardagligt vilket är baserat på ett interaktionistiskt perspektiv. Detta möjliggjorde ett fokus på vardaglig interaktion och arbetsuppgifter vilka socialsekreterarna befann sig i inomorganisatoriskt med sina kollegor. Uppsatsens resultat och analys kapitel presenteras som uppdelat mellan scen och agerande detta för att underlätta läsningen samt erbjuda ett tydligt narrativ. Uppsatsen är centrerad kring de olika teman: makt, rum, kropp och språk. Dessa teman utvanns ur innehållsanalysens empiri. Slutsatsen för uppsatsen gör gällande att motstånd i den undersökta kontexten kan förstås som ett agerande på scener genom social interaktion vilket skapar relationell mening till arbetet, kollegerna samt klienterna. Allt beroende av den maktdelning som finns närvarande. Detta gör sammanfattningsvis att uppsatsen ser motstånd som ett interaktionistiskt och relationellt agerande.

The aim of this study was to examine and investigate if and how resistance can be seen as a part of everyday social interactions between social workers within an organization. The method of the essay was ethnographic and included participant observations and interviews. The interviews were held in the beginning of the period for observation and at the end. This way of working made it possible to focus on the participants' own meaning-creating process and also created a way to contextualize the observed. The essay was based on the theoretical perspective of symbolic interactionism and an understanding of resistance as part of James C. Scott's theory hidden- and public transcripts. In the participatory observations and in the interviews, participants' own statements and opinions were focused on. Resistance can be understood as everyday resistance. The everyday resistance was based on a interactionist perspective which focused on everyday interactions and general tasks and situations of social workers within the office and between colleagues. How resistance is acted out, in what place is the resistance acted out and what meaning does the social worker give the resistance are questions which the essay centers around. The results and analysis of the essay were presented divided between the concepts of stage and acting. This for clarity and narrativity. The findings of the essay are centered on the themes of power, space, body, and language. Themes that emerged from the content analysis of field notes and interviews. The essay concludes that resistance can be understood as acted on stages through social interaction which creates relational meaning to work, colleagues and clients. And is dependent on power distribution, which affects language, body and space.