”Socionomers syn på bemötande i relation till unga vuxna”. En kvalitativ studie av socialt arbete i Malmö. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socionomprogrammet, 2020. Syftet med denna studien är att beskriva hur socionomer bemöter unga vuxna i Malmö. Studien undersöker hur socionomer i Malmö förhåller sig till olika aspekter av bemötande och vilken betydelse bemötandet har, särskilt för att skapa en god relation mellan klienten och den professionelle, samtidigt som uppsatsen belyser utmaningar som socionomer ställs inför i sin arbetssituation. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer av kuratorer och socialtjänsthandledare. Vidare har jag använt mig av professionsetik, pliktetik och dygdetik som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de tre valda teorierna samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet visar att en god relation byggs genom att socionomen har förståelsen kring bemötandets innebörd och förhåller sig till bemötandet av klienten genom att förstå vikten av kommunikation. Språket, att vara lyhörd, tydlig och respektfull är betydelsefullt i bemötandet. Det framkommer också att socionomen har ett ansvar att följa etiska riktlinjer och förhållningssätt, men samtidigt måste socionomen använda sig av personlig närvaro i sitt relationskapande utan att vara privat. Informanterna bekräftar vikten av att förstå och hantera den makt en socionom ofta besitter i relationen till klienten. Medvetenhet om maktpositionens betydelse i relationen sågs som viktig.

The purpose of this study is to describe how social workers approach young adults in Malmö. It examines the different aspects of the approach and its significance, especially in order to establish a good relationship between the professional and the client, while at the same time highlighting the challenges that social workers face. The essay was compiled through five semi-structured interviews by counselors and social services workers. Furthermore, theoratical points of departure are proffesionethics, duty ethics and virtue ethics. The empirical data collected has been analyzed on the basis of the three chosen theories as well as previous research and background. The result shows that a good relationship is built by the social worker having an understanding of the meaning of the care and understanding the importance of listening, being clear, and being respectful towards the client. Also, the social worker has a responsibility to follow ethical guidelines and attitudes, but at the same time must make use of personal presence in building the relationship without being too personal. The participants confirm the importance of understanding and managing the power that a social worker often possesses in the relationship with the client. Awareness of this issue was seen as important.