Det har i tidigare undersökningar framkommit att rättssäkerheten i uppdragen som de gode männen utför med de ensamkommande barnen kan ifrågasättas. I denna studie undersöks därför överförmyndarens arbete med de gode männen som har uppdrag med ensamkommande barn i syfte att skapa en bild av huruvida de gode mannen har förutsättningar att utföra ett rättssäkert uppdrag. Studiens urval består utav fyra respondenter som är verksamma inom olika överförmyndare i Skåne och som har arbetat eller arbetar med gode män som har uppdrag med ensamkommande barn. Undersökningen är av kvalitativ art och metoden som används är delvis strukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram består av en genomgång av de rättssäkerhetsprinciper som kan ingår i begreppet rättssäkerhet, vilken visar att rättssäkerhet är ett komplext begrepp som kan förstås och tolkas olika beroende av det forum i vilket det verkar och vem som använder det. I studiens teoretiska kapitel presenteras därför även en närmre definition av begreppet utifrån studiens aktuella område. Resultatet visar att det, utifrån denna studies tolkning av rättssäkerhet, finns underlag för att betrakta att de gode männen har förutsättningar att utföra ett rättssäkert uppdrag inom vissa områden och att rättssäkerheten behöver stärkas inom andra. Generellt sätt så finns det i grunden förutsättningar för de gode männen att utföra ett rättssäkert arbete men den individuella handläggningen som visat sig finnas inom de olika överförmyndarna gör att rättssäkerhetsprinciperna inte alltid uppfylls.

In Sweden, every unaccompanied minor gets a guardian (which in Sweden is called a god man). A guardian is a person who takes care of the interests of the child. In previous research it has been found that the legal certainty of the assignments that the guardians perform with the unaccompanied minors can be questioned. This essay therefore aims to study how the guardians’ supervisors (which in Sweden are called Överförmyndare) perform their work with the guardians, to provide an idea of whether the guardians have the prerequisites to perform their assignments with legal certainty. In this essay, four respondents were selected to contribute with information to the essay. Each of the respondents work with supervision of the guardian’s work at different offices in Skåne, Sweden. All of the respondents either have or are currently working with guardians that has assignments that are including unaccompanied children. The essay uses a qualitative approach and the method used in the essay is partially structured interviews. The theoretical reference of the study consists of an enumeration of the principles that are included in the perception of legal certainty, which tells us that the perception of legal certainty is a complex concept. It can be understood and interpreted depending on the environment in which it appears and depending on who uses it. Therefore, in the theoretical section of the essay, a closer definition of the perception of legal certainty that suits this essays field is presented. The result enables that on the basis of this interpretation of the concept of legal certainty, there are grounds for considering that the guardian have the prerequisites for performing their assignment with the unaccompanied children with legal certainty; and in certain areas that the legal certainty needs to be strengthened within others. Generally speaking, there are fundamental prerequisites for the guardian to perform their assignments with legal certainty, but the individual processing that has been found in the various superiors’ work shows that the legal certainty principles are not always met.