Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklar som svarat på syftet har kvalitetsbedömts efter ett modifierat protokoll av Willman m fl (2006). Analysen är kategoriserad efter resultat angående metoder som identifierar smärta med två huvudkategorier: självskattningsmetoder och observationsmetoder. Resultatet visar att en stor del av personer med demenssjukdom kan förmedla smärta via de tre självskattningsskalorna FPS, VAS och VRS. Högst förståelse för självskattningsinstrumenten visades vid användning under rörelse eller under ett aktivt stimuli. Vanligt registrerade beteende via observationsinstrument var smärtljud, ansiktsuttryck och smärtförsvar. Flest smärtbeteende observerades under rörelse. Slutsatser som dragits är att ett flertal självskattningsinstrument och observationsmetoder har visat en potential till att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Genom observationsinstrumenten har somatiska, psykosociala och motoriska indikatorer på smärta återkommit som observerbara.

Individuals with dementia may have difficulties in self reporting pain due to the cognitive impairment resulting from their disease. A major task for healthcare workers is to have an understanding of how pain can be identified in this group of patients. This would, if adequate pain relief is applied, result in a reduction of unnecessary suffering and increased quality of life. The purpose of this study is to investigate how health professionals can identify pain in elderly individuals with dementia. The method followed Goodman's (1993) seven stages of literature search and compilation of evidence-based research in health care. The data collection was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Articles which responded to the objectives of this study have been quality assessed by a modified protocol of Willman et al (2006). The analysis is categorized according to the results on methods that identify pain with two main categories: self-assessment methods and observational methods. The results show that a large proportion of individuals with dementia can communicate pain through the three self assessment pain scales FPS, VAS and VRS. More understanding of the self assessment instruments was seen when used during movement or during an active stimulus. Common registered pain behaviors via observational instruments are pain noises, facial expressions and defense. Most pain behaviors were observed during motion. The conclusions are implying that several self-assessment instruments and observation methods have shown potential in identifying pain in people with dementia. Three categories: somatic, psychosocial and motor indicators of pain recurred as observable.