Publikationer från Malmö universitet
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
How confident are general dental practitioners in their decision to administer antibiotic prophylaxis?
Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD).
2008 (Engelska)Ingår i: BMC Medical Informatics and Decision Making, E-ISSN 1472-6947, Vol. 8, artikel-id 57Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
Abstract [en]

Background: Common dental procedures induce bacteremia. To prevent infectious complications from bacteremia in patients with specific medical conditions, antibiotic prophylaxis is considered. Recommendations are often unclear and ambiguous. In a previous study we reported wide variations in general dental practitioners’ (GDPs’) administrations of antibiotic prophylaxis. We hypothesized that within such a conflicting clinical area, decisions are made with a high level of personal uncertainty. This study examined GDPs’ confidence in their decisions and analyzed the extent to which case-related factors might explain individual variations in confidence. Methods: Postal questionnaires in combination with telephone interviews were used. The response rate was 51% (101/200). There were no significant differences between respondents and non-respondents regarding sex, age, or place of work. The GDPs were presented to patient cases of different medical conditions, where some should receive antibiotic prophylaxis according to recommendations when performing dental procedures that could cause gingival bleeding. The GDPs assessed on visual analogue scales how confident they were in their decisions. The extent to which case-related factors, medical condition and dental procedure, could explain individual variation in confidence was analyzed. Results: Overall the GDPs exhibited high confidence in their decisions regardless of whether they administered antibiotic prophylaxis or not, or whether their decisions were in accordance with recommendations or not. The case-related factors could explain between 30–100% of the individual variation in GDPs’ confidence. For 46%, the medical condition significantly explained the individual variation in confidence. However, for most of these GDPs, lower confidence was not presented for conditions where recommendations are unclear and higher confidence was not presented for conditions where recommendations are more clear. For 8% the dental procedure significantly explained the variation, although all procedures could cause bacteremia. For 46% neither the medical condition nor the dental procedure could significantly explain the individual variation in confidence. Conclusions: The GDPs presented high confidence in their decisions, and the majority of GDPs did not present what could be considered a justified varied level of confidence according to the clarity of recommendations. Clinicians who are overconfident in their decisions may be less susceptible to modifications of their behavior to more evidence-based strategies.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
BioMed Central, 2008. Vol. 8, artikel-id 57
Nyckelord [en]
antibiotic prophylaxis, dentistry, decision making, confidence
Nationell ämneskategori
Odontologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:mau:diva-6209DOI: 10.1186/1472-6947-8-57ISI: 000263126100001PubMedID: 19061525Scopus ID: 2-s2.0-60849089363Lokalt ID: 8106OAI: oai:DiVA.org:mau-6209DiVA, id: diva2:1403149
Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2024-02-05Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Antibiotic prophylaxis in general oral health care: the perspective of decision making
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Antibiotic prophylaxis in general oral health care: the perspective of decision making
2009 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

I Sverige ger läkemedelskommittéerna i landstingen ut rekommendationer för att stödja optimal användning av läkemedel till patienter. Rekommendationerna inkluderar råd om när antibiotika bör användas i förebyggande syfte (antibiotikaprofylax) i tandvården. Detta kan vara aktuellt i samband med tandingrepp för att förebygga infektioner hos patienter med specifika medicinska tillstånd, t.ex. hjärtklaffsprotes, diabetes eller njurtransplantat. Vid användning av antibiotika finns risker för oönskade reaktioner hos patienten i form av hudutslag, diarréer men även livshotande allergiska reaktioner. På samhällsnivå finns risk att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Med bakgrund av detta bör det finnas en strävan efter att minimera användning av antibiotika.I denna avhandling har syftet varit att 1) utvärdera de vetenskapliga bevisen i litteraturen för att använda antibiotikaprofylax i tandvården, samt överensstämmelsen mellan rekommendationer från läkemedelskommittéerna och vetenskapliga bevis, 2) studera tandläkares användning av antibiotikaprofylax och hur väl de följer rekommendationer, 3) studera tandläkares säkerhet i sina beslut om att ge antibiotikaprofylax och 4) studera tandläkares riskbedömningar i sina beslut om att ge antibiotikaprofylax.Metoden för det första syftet var en systematisk litteraturöversikt av vetenskapliga studier. Det systematiska tillvägagångssättet inkluderade definierade inklusions- och exklusionskriterier för studierna, på förhand definierade granskningsprotokoll av studiernas kvalitet, samt en övergripande kvalitetsbedömning av de vetenskapliga bevisen. För resterande syften genomfördes en enkätundersökning. Enkäten innehöll åtta simulerade patientfall med olika medicinska tillstånd, inklusive tillstånd där antibiotikaprofylax bör ges enligt rekommendationer och tillstånd där antibiotika inte bör ges. Enkäten skickades till 200 slumpmässigt utvalda allmäntandläkare i två landsting i Sverige, Skåne och Örebro läns landsting. Svarsfrekvensen var 51% (101/200). Tandläkarna fick svara på om de skulle ge antibiotikaprofylax, hur säkra de var i sina beslut och hur de bedömde risken för komplikationer om antibiotikaprofylax inte användes.Resultaten kan sammanfattas i följande punkter:• Det saknas vetenskapliga bevis som stödjer användning av antibiotikaprofylax• Rekommendationerna inkluderade flera medicinska tillstånd där antibiotikaprofylax bör ges• Det fanns en stor variation i tandläkarnas sätt att använda antibiotikaprofylax• Tandläkarna följde rekommendationer i liten omfattning• Tandläkarna hade hög säkerhet i sina beslut, oavsett om de gav antibiotikaprofylax eller ej och oavsett om deras beslut var i enlighet med rekommendationer eller ej• Tandläkarnas riskbedömningar var rationella men byggde på bristande kunskap, dvs. de gav antibiotikaprofylax på ett konsekvent sätt utifrån sina riskbedömningar, men riskbedömningarna var överskattade och felaktiga jämfört med de verkliga riskerna.Slutsatser:Det saknas vetenskapliga bevis för att använda antibiotikaprofylax i tandvården. Trots det inkluderar rekommendationerna en mängd medicinska tillstånd. För att minimera användning av antibiotika, bör rekommendationer stramas upp för att vara mer i överensstämmelse med vetenskapliga bevis. Nästa problem var tandläkarnas stora variation i sina beslut och att de endast i liten omfattning följde rekommendationer. Detta visar att besluten inte är optimala och att de bör förbättras. Potentiella hinder för en sådan förbättring kan vara att tandläkarna var väldigt säkra i sina beslut och att de gjorde överskattade och felaktiga riskbedömningar. Tidigare forskning visar att det är mycket svårt att implementera rekommendationer för att förändra beteende hos sjukvårdspersonal. Troligen skulle det innebära stora utmaningar i att lyckas förändra tandläkares sätt att använda antibiotikaprofylax.

Abstract [en]

In Sweden, pharmaceutical committees in the counties devote resources to recommendations aimed at supporting optimal medication for patients. These recommendations include oral health care, with advice on when to administer antibiotic prophylaxis in connection with dental procedures to prevent infectious complications in patients with specific medical conditions. There has been much discussion about the use of antibiotic prophylaxis in oral health care and the evidence that the recommendations are based upon is questionned. When using antibiotics, there exist risk of adverse events such as skin rashes, diarrhoea or life-threatening anaphylactic reactions as well as the risk of developing resistant bacterial strains. With this background the use of antibiotics should be minimised.The objectives of this thesis were to: 1) evaluate the evidence in the literature for the use of antibiotic prophylaxis in oral health care, and the agreement between Swedish recommendations and evidence, 2) examine general dental practitioners’ (GDPs’) administration strategies of antibiotic prophylaxis, and the agreement between GDPs’ administration strategies and recommendations, 3) examine GDPs’ confidence in their decisions on administration of antibiotic prophylaxis and 4) examine GDPs’ assessment of risk in their decisions on administration of antibiotic prophylaxis. The method for the first objective was a systematic literature review of scientific studies. The systematic approach included defined inclusion and exclusion criteria, pre-defined protocols for data extraction and quality assessment of studies, as well as an overall evaluation of the quality of evidence. For the other objectives a questionnaire study was conducted. The questionnaire comprised eight simulated cases of patients with different medical conditions. We included conditions for which antibiotic prophylaxis should be administered when performing dental procedures according to recommendations, and conditions for which antibiotic prophylaxis should not be administered. For each medical condition three different dental procedures (scaling, tooth removal and root canal treatment) were presented. These dental procedures could cause bleeding to various degrees. The questionnaire was sent to 200 randomly selected GDPs in Skåne and Örebro counties. The response rate was 51% (101/200). The GDPs were asked to answer whether they would administer antibiotic prophylaxis, how confident they were in their decisions and their assessment of the risk of complications if antibiotic prophylaxis was not administered. The results are summarised in the following most important key points:• According to evidence, there exist no medical condition for which antibiotic prophylaxis should be used• Swedish recommendations include several medical conditions for which antibiotic prophylaxis should be used• There was a large variation in GDPs’ administration strategies• Agreement between GDPs’ administration strategies and recommendations was low• GDPs were highly confident about their decisions, regardless of whether they administered antibiotic prophylaxis or not, and regardless of whether their decisions were according to recommendations or not• GDPs’ risk assessments were rational but uninformed, i.e. they administered antibiotic prophylaxis in a manner that was consistent with their risk assessments, but their risk assessments were overestimated and inaccurate in terms of the actual risks. In conclusion: According to evidence, there exist no medical condition for which antibiotic prophylaxis should be used. Still, Swedish recommendations include several medical conditions for which antibiotic prophylaxis should be used. To avoid the risk of adverse events and of developing resistant bacterial strains, Swedish recommendations should be more evidence-based. GDPs varied greatly in their administration strategies and their decisions exhibited low agreement with recommendations. This shows that the decisions of GDPs are less than optimal and should be improved. The high confidence that GDPs expressed in their decisions, along with their overestimated and inaccurate risk assessments, might serve as potential barriers to behavioural modifications. Previous research suggest that it is very difficult to implement recommendations to change the behaviour of clinicians. Current knowledge about successful implementation strategies is limited. Changing GDPs’ decisions about administration of antibiotic prophylaxis is likely to be very difficult.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Malmö University, 2009. s. 122
Serie
Doctoral Dissertation in Odontology
Nyckelord
Antibiotic prophylaxis, Decision making
Nationell ämneskategori
Odontologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:mau:diva-7708 (URN)8171 (Lokalt ID)91-7104-305-5 (ISBN)8171 (Arkivnummer)8171 (OAI)
Anmärkning

Paper I and IV in dissertation as manuscript. 

Tillgänglig från: 2020-02-28 Skapad: 2020-02-28 Senast uppdaterad: 2024-03-01Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(136 kB)69 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 136 kBChecksumma SHA-512
aad7b83999b4e1b86a00842af9034e80a28ba1599e7b912f591304f44d6f251b4d05f8d5b7984fa6bd8e0a7ba370867c662dfda5f9b327de974219180cbd7a89
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltextPubMedScopus

Person

Knutsson, Kerstin

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Knutsson, Kerstin
Av organisationen
Odontologiska fakulteten (OD)
I samma tidskrift
BMC Medical Informatics and Decision Making
Odontologi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 69 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
pubmed
urn-nbn
Totalt: 31 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf