Är det bra eller dåligt att genuskrysset är borta?För att svara på frågan måste jag börja från början:Genuskryssen var ju en konsekvens av VR:s uppdrag att främja genusperspektiv i forskning och fyllde en funktion i deras uppföljande och utvärderande verksamhet – de var ett verktyg i VR:s interna analys. I den allmänna debat-ten kom de dock tyvärr ofta att uppfattas och användas som en direkt symbol och ett bevis för att genusforskning var något statsrelaterat och statsreglerat. Genom denna feltolkning och användningen av en guilt-by-association tek-nik har forskning inom genusfältet ofta blivit tvungen att förklara och försvara sig på vis som andra vetenskapliga discipliner inte varit nöd-gade till. Det positiva med situationen har varit att det har förts en ständig diskussion kring vad forskning inom genusfältet är och kan vara, vil-ket förmodligen har bidragit till att fältet nu är ett livaktigt och starkt forskningsfält. Men det är också så att det utmattat och tagit kraft.Om jag tänker positivt så är genuskryssens borttagande ett tecken på att vi i dag befinner oss i en situation där forskning inom genusfäl-tet inte behöver främjas och följas upp (VR:s tidigare uppdrag) eftersom denna forskning är etablerad och accepterad som ett vetenskapligt fält bland andra. Om jag tänker negativt så är det ett tecken på en backlash vi då endast be-finner oss i början av. Förmodligen ligger san-ningen någonstans där emellan.Jag och många med mig önskar dock att vi nu är redo att ta steget in i en helt annorlunda dis-kussion än den som de famösa genuskryssen var en del av. Genuskrysset är dött, men länge leve diskussion TFL 11forskningen inom genusfältet. Jag väljer därför att tänka positivt och svarar med ett rungande: ja, det är bra att genuskrysset är borta!