Bakgrund: Intresset för att certifiera sin verksamhet och utveckla kompetens om homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersexpersoner, asexuella (HBTQIA+) har ökat. Detta utifrån en allmän samhällsutveckling och tydligare krav på att arbeta tydligt utifrån människors lika rättigheter. Forskning visar att det finns ett fortsatt behov av kompetensbaserat stöd för HBTQIA+ personer inom socialt arbete och hälso- och sjukvård trots ökad utveckling och intresse. Syfte: Denna studie ämnar undersöka de professionella upplever hbtqi-certifieringen i deras verksamhet inom hälso- och sjukvård och socialt arbete. Detta utifrån frågeställningar om hur den används samt vilken feedback som mottagits. Även hur verksamheten tillåter och/eller begränsar användningen samt vilka hinder och möjligheter de ser med att vara hbtqi-certifierade? Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metod bestående av fokusgruppsintervjuer i fyra olika verksamheter i Sverige. Totalt har 23 personer medverkat i studien. Intervjuerna utfördes via videokonferenstjänsten Zoom, utifrån rådande restriktioner för att minska smittspridning under Covid-19 pandemin. Intervjuerna kodades och en tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet visar olika spår. Dels att några professionella upplevelser sig begränsade i sitt arbete med certifieringen utifrån kommunpolitiker som bland annat påtalat att inga hbtqi+ symboler får vara synliga i verksamhetens lokaler. Andra professionella känner viss (etisk) stress när de hamnar i dilemma mellan målgruppens behov och certifieringens handlingsplan. Vidare finns upplevelser av att certifieringen gett positivt gensvar från målgruppen samt ökat trygghet och gemenskap på arbetsplatsen utifrån kompetensutveckling inom ramen för HBTQIA+ kompetens. Slutsats: Studien visar att professionella upplever ett begränsat handlingsutrymme att bedriva arbete utifrån certifieringens handlingsplan, relevanta lagar samt de egna verksamhetsmålen. Detta visar på en efterfrågan av ökat handlingsutrymme i denna typ av verksamheter samt ett behov fler studier för att undersöka nytta och eventuella risk med denna formen av certifiering eller diplomering.

Background: The interest in certifying different organizations to increase the competence and knowledge about lesbian, gay, bisexual, transgender, queer, intersex and asexual people (LGBTQIA+) has increased. This interest is based on a general societal development and clearer demands for equal human rights. There is also a continuously increasing great need for competence-based support for LGBTQIA+ people within healthcare and social work. Aim: This study aims to examine professionals' experiences of LGBTQI-certified organizations within healthcare and social work. Method: The study uses a qualitative method consisting of focus group interviews in four different organizations. A total of 23 people participated in the study. The interviews were conducted via the video conferencing service Zoom, due to the Covid-19 pandemic and current restrictions to reduce the spread of infection. The interviews were coded, and a thematic analysis was performed. Result: The result is variable. Some professionals experience limitations in their work with the LGBTQI certification based on municipal politicians who pointed out that no LGBTQI symbols may be visible in organisations venues. Other professionals feel (ethical) stress when they end up in a dilemma between the target group and certification goals. There are also experiences that the certification has both given a positive response from the target group as well as increased security and connection in the workplace based on competence development in the field of LGBTQIA+. Conclusion: The study shows that professionals experience a limited room for action to conduct work based on the certification's goal plan, relevant laws and their own business goals. This indicates a demand for increased agency in this type of business as well as a need for more studies of the usefulness and possible risks of this form of certification.