År 1964 fattades beslutet att den svenska gymnasieutbildningen skulle reformeras. Detta ledde till införandet av Lgy70, en ny läroplan för gymnasieskolan. År 1971 integrerades fackskola, gymnasium och yrkesskola till gymnasieskola (Lindberg & Grevholm, 2013). I kunskapsöversikten presenteras först läroplansteoriforskning. Sedan redogörs förändringen som har skett i kursplanerna i matematik med fokus på samhällsvetenskapsprogrammets första matematikkurs, från 1970-talet fram tills idag. För att finna information från forskning har artiklar, rapporter och litteratur valts ut från Malmö Universitets databas Libsearch, Education Resources Information Center (ERIC) via EBSCO information services och SwePub. I takt med införande av nya läro- och kursplaner har matematikämnet anpassats för att eleverna ska få relevant kunskap för att passa samhällets behov av kunskap. Matematikens grundfärdigheter, samband och räkneregler som används på gymnasieskolan är oföränderliga. Eleverna bör dock lära sig använda matematiken i olika sammanhang när samhällets förändras (Bjerneby Häll, 2006). 1990-talets decentralisering ledde till införandet av en ny läroplan Lpf94 (Lundberg, 2011). Vid införandet av Lpf94 infördes även ett nytt betygssystem. Betygssystemet var till skillnad från Lgy70s relativa betyg, mål- och resultatstyrda (Bjerneby Häll, 2006). Den andra förändringen är digitalteknikens utveckling (Ronaldsson & Skogh, 2014). Detta ledde till att räknestickan plockades bort och ersattes av miniräknaren vid införandet av Lpf94 (Skolöverstyrelsen, 1971b; Utbildningsdepartementet, 1994). Den senaste ändringen i matematikämnets kursplan skedde år 2018. I Matematik 1b tillfördes programmering med kalkylprogram, den nya kursplanen för Matematik 1b började gälla 1 juli 2018 (Skolverket, 2018). Nyckelord: Gymnasieskolan, kursplan, läroplan, läroplansteori, matematikdidaktik, matematikundervisning.