Sammanfattning/Abstract Wannstam, Isabella (2020). Språkutvecklande högläsning i grundskolans årskurs 1. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Den kunskap som min studie förväntas ge är hur lärare på en grundskola i årskurs 1 tillämpar högläsningen för att gynna elevers läsutveckling. Vidare belyser studien lärarnas syfte och elevernas tankar kring högläsning, vilket ger insikter i vad som kan vara utvecklingsmöjligheter. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att beskriva hur högläsningen genomförs på en grundskola i årskurs 1. Vidare syftar studien till att undersöka hur anpassningarna av högläsning genomförs för elever som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling. Därutöver syftar studien till att belysa lärares och elevers syn på och tankar kring högläsning. Frågeställningar: • Hur genomförs högläsningen i årskurs 1? • Hur anpassas högläsningen för elever i årskurs 1 som befinner sig på olika nivåer i sin läsutveckling? • Vad har lärarna för syfte med och tankar kring högläsning? • Hur uppfattar och upplever eleverna högläsningen? Teori Studien tar stöd i didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, varför, hur och vem har betydelse för att analysera elevernas inlärningssituation kopplat till högläsning. Grundläggande för studien är även den sociokulturella teorin som bygger på forskning kring lärande och kommunikation samt utgår ifrån att lärande pågår i interaktion och sociala sammanhang med andra. Metod Studiens metod har en kvalitativ och abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultat Studien visar att i den undersökta skolan prioriteras inte alltid högläsningen. Lärarna i studien upplever att det är svårt att integrera högläsningen med de övriga skolämnena. De menar att det inte finns tillräckligt med tid för att hinna planera högläsningen. Samtidigt anser de att högläsningen är viktig ur många aspekter, de nämner bland annat språkinlärning, ordförståelse, ordförrådet, läsförståelse, kunskapsutveckling och gemenskapen. Genom observationer och intervjuer kommer det fram att högläsning under denna studie sker som en isolerad del som inte är integrerad med den övriga undervisningen. Högläsningen sker under elevernas fruktstund och handlar om läsning av skönlitteratur och att stanna upp för att förklara svåra ord. Specialpedagogiska implikationer Min viktiga roll som speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling, är att kunna finnas som en resurs och vägleda lärarna för att möjliggöra högläsningen som en del i skolans undervisning. Genom ett kollegialt lärande där lärare kan ta del av varandras beprövade erfarenheter kan metoder för högläsning utvecklas, vilket medverkar till progression för såväl individen, gruppen som organisationen.