Ambitionen med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning visar angående flickors förhållningssätt till de naturvetenskapliga och tekniska ämnena i skolan, utifrån begreppen identifikation, intresse och inställning. Ett flertal källor (Adolfsson, 2011; Johansson & Sandström, 2015; Sjøberg, 2009; Skolinspektionen, 2011 ; Mattsson, 2005) visar att flickor i högre grad har svårt att identifiera sig med de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Vi ville därför ta reda på hur flickor i grundskolan identifierar sig med dessa ämnen och vi ville även se vad som görs och vad som kan göras för att flickor i högre grad ska kunna identifiera och få ett djupare intresse för ämnena. I vår resultatsökning kom det fram att flickor i lägre grad identifierar sig med de naturvetenskapliga och tekniska ämnena och att faktorer som kan leda till detta kan vara att flickor inte har tillräckligt med kvinnliga förebilder samt att könsstereotypa förväntningar följer dem. Läraren spelar en stor roll och engagerade lärare med rätt utbildning är viktiga. För att flickor i högre grad ska kunna identifiera sig med de naturvetenskapliga och tekniska ämnena bör läraren arbeta med deras självförtroende (self-efficacy). Även att ge flickorna mer talutrymme och arbeta mer genusmedvetet är av stor vikt. Vår slutsats är att läraren är en nyckelperson för att flickor ska ges möjlighet till att positivt förhålla sig till de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Både hur läraren är som person men även hur den lägger upp sin undervisning kan vara avgörande för hur flickor identifierar sig med skolämnena och skapar ett djupare intresse för dessa. Nyckelord: genusmedvetenhet, identifiera, förebilder, naturvetenskapliga, self-efficacy, teknik.