Bakgrund: Tvångssyndrom är en sjukdom som cirka två procent av Sveriges befolkning lever med. Sjukdomen är en undergrupp till ångestsyndrom och uttrycker sig i tvångshandlingar samt tvångstankar. Personer med ångest är i stort behov av att känna trygghet, därför är det viktigt att som sjuksköterska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där utgångspunkten är individens behov och värderingar. Det är också av vikt att sjuksköterskan innehar en bred kunskap kring sjukdomen, vilket önskvärt kan leda till en tidigare identifiering av sjukdomsdrabbade så att de kan få en adekvat behandling Syfte: Studiens syfte är att belysa hur befintlig forskning beskriver individers upplevelse av att leva med tvångssyndrom samt hur de uppfattar sin livskvalité. Metod: En litteraturstudie vars resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar – både kvantitativa och kvalitativa. Databassökning genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Tvångssyndrom medförde stora negativa sociala konsekvenser för individerna, samtidigt som socialt stöd upplevdes som väsentligt. Majoriteten upplevde nedsatt livskvalité och att symtomen var besvärliga samt att de gav upphov till skamkänslor. Faktorer såsom sjukdomssvårighetsgrad, depressionskomorbiditet och lågt socialt stöd hade en negativ inverkan på den uppfattade livskvalitén. Konklusion: Att leva med tvångssyndrom upplevdes som besvärligt och hade främst en social negativ påverkan. En bredare kunskap och ett mer omfattande personcentrerat synsätt hos vårdpersonal krävs för god vård och ett bra bemötande.

Background: Approximately two percent of the Swedish population suffers from the mental disorder Obsessive-compulsive disorder. The disease is a subgroup to anxiety disorder and expresses itself in obsessions and compulsions. Individuals with anxiety are in great need of feeling safety, why it is important as a nurse to work on the basis of individualized care were the individuals’ needs and values are satisfied. For this reason it is also important for a nurse to possess an extensive knowledge about the illness, which desirable can contribute to an earlier identification of sufferers for them to receive adequate treatment. Aim: The aim of this study was to highlight how existing research describe individuals’ experiences of living with OCD, and how they perceive their quality of life. Method: A review whose result is based on ten scientific articles – both quantitative and qualitative. The database research was implemented in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Result: OCD caused vast negative social consequences for the individuals, simultaneously as social support was essential. The majority experienced decreased quality of life and that the symptoms were troublesome and that they initiated a feeling of shame. Symptom severity, depression comorbidity and low social support were factors associated with reduced quality of life. Conclusion: Living with OCD was perceived as troublesome and a possession of extensive knowledge and individualized care from the nurse is required for good care.