Svenskt: Bakgrund: Under 2018 utfördes 448 njurtransplantationer i Sverige, varav 144 var från levande donatorer. Njurdonation från en levande donator är förstahandsvalet eftersom det har visat sig medföra högre transplantatöverlevnad jämfört med en avliden donator. En njurtransplantation räddar liv och det är den medicinska och psykosociala utredningen som avgör om en person är lämplig för njurdonation. En person som donerar en njure och genomgår en nefrektomi är sedan tidigare frisk vilket skiljer sig från andra patienter i vården som blir inlagda på grund av sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva njurdonatorers upplevelser av utredningsprocessen och deras beslut om donation till anhörig. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes. Studier söktes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed och analyserades genom en latent innehållsanalys. Resultat: Resultatet baseras på 10 vetenskapliga studier. Fyra huvudteman identifierades varav två berör beslutsfattandet: motiverande och hämmande som beskriver vad donatorer upplevde låg till grund för att donera. De två andra berör utredningsprocessen: tillit till vården och påfrestningar som beskriver donatorers upplevelser av vårdens organisationsförmåga, vårdpersonalens bemötande och ytterligare psykiska belastningar. Konklusion: Det är en komplex process att besluta om donation. Donatorn behöver stöttning av familj och närstående men också av vårdpersonal genom bra bemötande samt att donatorn blir försedd med rätt och relevant information för att fatta ett eget beslut. Slutligen, kan det vidare diskuteras varför kvinnor i större utsträckning än män är benägna att donera en njure. Nyckelord: Anhörig, beslutsfattande, levande donator, njurtransplantation, utredningsprocess.

English: Background: In 2018, 448 kidney transplantations were made in Sweden, 144 of which were from living donors. Kidney donations from a living donor is the first choice since it has proved to bring higher transplant survival compared to deceased donors. A kidney transplantation saves lives and it is the medical and psychosocial examination that determines whether a person is suitable for a kidney donation. A person who donates a kidney, and undergoes a nephrectomy, is a healthy person opposite to other people in the health care who stay at the hospital due to illness. Aim: The aim of this qualitative literature review was to describe kidney donors’ experiences of the pre-transplant period and their decision about donation to a relative. Method: A qualitative literature review was conducted. Studies were searched in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed and analyzed with a content analysis. Findings: The findings were based on ten scientific studies. Four main themes were identified and two of them concern the decision-making process: motivational and inhibiting, which describe how donors experienced their reasons for donating. The two other themes concern the pre-transplant period: trust to the health care system and tension, which describe the donors’ experiences of the health care’s abilities to organize the care system, the health care personnel’s treatment of the donors and other demanding psychological factors. Conclusion: The decision-making process is complex and is based on taking multiple factors in consideration. Support from family, relatives and health care personnel is important and the donors receiving essential and correct information to be able to make their own decisions. Finally, it could be discussed why women are more likely to donate a kidney, than men. Key words: Decision-making process, family donor, living donor, kidney transplantation, pre-transplant period.