Gärningsmannaprofilering (GMP) är en polisiär metod som används vid svårlösta utredningar. I Sverige praktiseras metoden av en central grupp vid Rikskriminalpolisen, den såkallade GMP-gruppen. Studiens övergripande syfte är att förstå och förklara GMP som polisiär metod, samt undersöka metodens effektivitet, korrekthet och vetenskaplighet. Ett särskilt syfte är att testa inlärningsteorin och rutinaktivitetsteorin gentemot GMP-metoden för diskutera eventuella samband. Studien är kvalitativt orienterad och bygger på den hermeneutiska teorin om tolkning av källor. Studien bygger på en omfattande systematisk litteraturstudie i kombination med två intervjuer. Sammanfattningsvis kan man säga att de slutsatser som analysen har är att GMP är en metod som i många fall tycks vara effektiv och som ofta genererar korrekta gärningsmannaprofiler. Dock behövs det mer kunskap om GMPs vetenskapliga förankring. Det har även visat sig att det finns ett samband mellan GMP och både rutinaktvitetsteorin och inlärningsteorin. Sambandet med inlärningsteorin är dock marginellt.