Denna uppsats ämnar till att undersöka arbetet med individer som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Detta genom att intervjua och undersöka yrkesverksamma från fyra ideella organisationer i Sverige. Denna studie har lagt fokus på både män och kvinnor som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld. Vidare är syftet att ta reda på och förstå vilka utmaningar och svårigheter dessa organisationer upplever i arbetet med utsatta. Studien avser inte endast att beskriva ideella organisationers arbetssätt men även förse kunskapsbaserat stöd för framtida preventionsarbete. Tidigare forskning har studerat fenomenet från tre huvudsakliga perspektiv; kulturella-, köns- och intersektionella perspektiv. Vissa forskare menar att hedersrelaterat våld är kopplad till en kulturell kontext, medan andra studerar fenomenet bortom kultur och ser det som ett patriarkalt våld. Kön, status och etnicitet är intersektionella ordningar och maktstrukturer. Resultatet från intervjuerna får stöd från tidigare forskning som visar på att kvinnor söker hjälp till högre utsträckning, än män. Studiens resultat talar även för att det finns brister i arbetet kopplat till hedersrelaterat våld, framförallt när det kommer till kompetens och samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer. En begränsning för de yrkesverksamma som uttrycks rör beslutsfattandet eftersom de ideella organisationerna inte är myndighetsutövande.

This study is ought to outline the work with individuals that have been through honor related violence, by interviewing and examining social workers from four non-profit organisations in Sweden. The study has focused on both males and females who have experienced honor related violence. Furthermore, the aim is to find out and understand what challenges and difficulties these organisations face, working with abused individuals. The study is not only ought to describe the work that non-profit organisations do but also provide knowledge based support for future prevention work. Earlier studies examine the phenomenon from three main perspectives; the cultural-, gender- and intersectional perspective. Some researches mean that honor related violence is connected to a cultural context, meanwhile, others study the phenomena as a patriarchal violence and see beyond culture. Gender, status and ethnicity is to be intersectional arrangements and power structures. The results from the interviews get support from earlier studies showing that women seek help to a higher extent than men do. The results of the studies also imply that the work related to honor violence has shortcomings, headmost when it comes to competence and the cooperation between authorities and organisations. A constraint that was expressed by the workers were the limitations of decision making, due to the fact that they are not authorities.