Denna rapport, utarbetad inom ramen för forskningsprogrammet Nyttan med allmännyttan i praktiken samt forskningsprojektet Allmännyttan och blandningspolitikens praktik (Formas 2018-00063) vid Malmö universitets forskningsmiljö Studier i boende och välfärd (http://www.mau.se/sbv), presenterar en beskrivning och analys av befolkningsutvecklingen och förändringar i bostadsbeståndet mellan åren 2013–2017. Närmare bestämt studeras utvecklingen av bostadsbeståndet samt den demografiska förändringen och utvecklingen av befolkningens socioekonomiska förutsättningar per upplåtelseform i Sverige samt i storstadskommunerna Stockholm, Göteborgoch Malmö. Särskilda fördjupningar görs i Göteborg och Malmö. Syftet med texten är att utifrån de statistiska underlagen belysa och diskutera de olika upplåtelseformernas roll och funktion på lokala bostadsmarknader i demografisk förändring, med särskilt fokus på den allmännyttiga bostadssektorn.

Rapporten pekar på en kraftig inkomstsegmentering mellan upplåtelseformerna, det vill säga att olika upplåtelseformer får alltmer ensartad sammansättning av hushåll när det gäller disponibel inkomst. Hyresrätten – och specifikt allmännyttan – blir i allt högre utsträckning en boendeform för hushåll med låga inkomster, medan inkomsterna i bostadsrätt och egnahem ökar betydligt mer än den generella utvecklingen. Denna utveckling i allmännyttan har pågått under en längre tid, men accentueras under perioden 2013–2017, där allmännyttan får en allt större andel hushåll inkomstfattiga. Nästan vartannat hushåll i allmännyttan har låg köpkraft. Samtidigt ser vi att andelen hushåll med hög köpkraft koncentreras i bostadsrätt. Vidare ökar segmenteringen mellan allmännyttig och privat hyresrätt kontinuerligt, vilket i praktiken innebär att den så kallade integrerade hyresmarknaden, där privata och allmännyttiga hyresvärdar konkurrerar om samma hyresgäster, alltmer framstår som en idealbild.