Det här examensarbetet handlar om förtroendearbetstiden och skolan. Det har haft sin upprinnelse ur avtalsrörelsen 2010, där lärarnas arbetstider under våren varit en mycket omdiskuterad fråga. Mot bakgrund av de olika argument för större respektive mindre reglering av arbetstid för lärare som förts fram av de centrala avtalsorganisationerna, har jag velat överföra frågan till vetenskapssfären för att få svar på vilken betydelse förtroendearbetstiden kan ha för lärarna och skolan. Arbetet bygger på en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur som metod för att besvara frågeställningen. Genom litteraturen ges flera exempel på att effekterna av flexibiliteten som förtroendearbetstiden ger, upplevs som goda med sociala vinster och ökad egenkontroll samt större anpassbarhet över fritiden. Samtidigt beskrivs effekterna av förtroendearbetstiden också som negativa, där gränssättningen mellan arbete och fritid försvåras och arbetet därmed riskerar inkräkta på fritiden. Förtroendetidens innebörd för lärare och skola förefaller därmed vara mångtydig utan möjlighet till klara slutsatser. Resultatet av litteraturstudien genererar en beskrivning av ett läraryrke präglat av stress, där allt fler arbetsuppgifter tillkommit i arbetet och där sättet som skolan styrs på också medför svårigheter i definierandet av yrkesrollen. Genom litteraturstudien har jag kunnat relatera de negativa aspekterna med förtroendearbetstid också till sådana faktorer. En analys av resultatet talar därför för strukturella förklaringar som mer bidragande till det krävande läraryrket framför den omdebatterade förtroendearbetstiden.