Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka eventuella samband mellan spelande och matematikresultat hos elever i högstadiet och gymnasiet. Målet var att identifiera hur matematikprestationer korreleras med spelande av spel specifikt skapade för undervisning respektive spelande på fritiden. Informationssökningsprocessen var systematisk och skedde i fyra olika databaser med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades med hjälp av på förväg bestämda parametrar för att lättare kunna jämföras. Det identifierades både artiklar som handlade om matematiska inlärningsspel och artiklar som handlade om spelande på fritiden. Resultaten visade att inlärningsspel hade en positiv effekt för högstadie- och gymnasieelevers matematikprestationer jämfört med innan interventionerna. Till exempel var en konsekvens att omotiverade elever vågade försöka och kände sig mer motiverade till ämnet. Eleverna kunde även se vikten av matematiken för sin vardag. Spel på fritiden hade över lag ingen eller en svag korrelation på elevers resultat i matematik. Det kan eventuellt bero på att termen spel och speltid var för brett definierat i studierna. En av studierna visade dock att spelande på vardagar hade en låg negativ inverkan på skolresultat, medan spelande på helger hade en positiv inverkan på resultat. Detta skulle kunna bero på att spelande på vardagar kan göra att mindre tid disponeras på studier. Matematiska inlärningsspel har en potential inom framtida utbildning då den visar sig ha positiva effekter på inlärning och resultat. Hur spelen är utformade och att nivån på spelet matchar årskursen är dock viktiga aspekter för att spelen ska vara effektiva.