Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka lyssnande ur ett svenskdidaktiskt perspektiv med fokus på elever i årskurs 1-3 i den svenska grundskolan. Frågeställningen lyder: Vad säger forskningen om elevers lyssnande, modeller kring lyssnande och lyssundervisning? För att besvara syfte och frågeställning har en systematisk informationssökning genomförts i flera steg. Sökningar och urval presenteras i en tabell och utifrån olika grupperingar av funnet material. Valt forskningsmaterial är av svenskt, finskt, tyskt, belgiskt och amerikanskt ursprung. Resultatdelen visar vad forskningen kommit fram till om lyssna som receptionsdisciplin med särskilt fokus på elever i lågstadiet och lärares lyssinstruktioner. Resultatet framställs utifrån tre funna teman - Samband, Modeller och Barriärer-. Sambanden berör: skolresultat, lärmiljö, högläsning och lärares beteende. De modeller som beskrivs är: HURIER-modellen, Wolvins modell, samt en trestegsmodell för att instruera i lyssnande via högläsning. Det tredje temat, barriärer, fokuserar tid, svårigheten att definiera lyssnande, utvärdering av lyssnande, kursplanens utformning i svenskämnet och brist på lyssdidaktik i klassrummet. Denna kunskapsöversikts slutsats landar i att det råder brist på lyssundervisning i dagens klassrum, även om det numera anges att elever ska undervisas i att lyssna i årskurs 1-3. Detta trots att forskningen visar på ett starkt samband mellan effektivt lyssnande och förbättrade skolresultat. De barriärer som tydliggörs i arbetet ger förklaringar till varför lyssnande prioriteras minst, trots att lyssförmågan är den som används mest under en skoldag. Lärares ovana att undervisa i lyssnande är framträdande och det är först när lärare tar till sig lyssna som receptionsdisciplin som elever kommer få effektiva lyssningsstrategier. Först då kan alla elevers röster i klassrummet tas tillvara fullt ut.