Matematik är ett ämne som väcker starka känslor både hos elever och vuxna. Många upplever matematik som svårt och associerar ämnet med negativa känslor såsom oro, ilska och tristess. Samtidigt medger dessa människor att matematik är ett viktigt ämne men att de trots detta vill undvika att studera det då det känns jobbigt. Elevernas motivation i matematik sjunker i de högre årskurserna och de får en mer negativ attityd till ämnet. Syftet med detta arbete är att kartlägga orsaker till vissa elevers bristande intresse för matematik och utifrån detta besvara frågeställningen Hur kan gymnasieläraren motivera och väcka matematikintresset hos elever som på grund av tidigare erfarenheter från grundskolan har en negativ attityd till matematikämnet? För att få fram relevant information gjordes en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar och sex examensarbeten och rapporter inhämtades från databaserna Libsearch, Google Scholar och SwePub. Artiklarna valdes ut baserat på deras syfte, vetenskapliga trovärdighet och om de var publicerade under 2000-talet. Resultatet visar att det finns fyra huvudfaktorer som påverkar elevers motivation; klassrumsmiljö, elevernas självbild och tilltro till den egna förmågan, matematikens nytta och funktion samt påverkan från föräldrar. Klassrumsmiljön påverkar eleverna genom många faktorer, som lärarens förhållningssätt, klasskamraterna och undervisningsmetoderna. Om eleverna har en negativ självbild påverkar detta deras motivation i ämnet. Att en elev har stark tilltro till sin förmåga i ett område gör att eleven lägger ner mer energi på ämnet. En av de vanligaste svårigheterna som eleverna möter är att matematik är ett teoretiskt ämne. De behöver jobba med konkreta upplevelser för att förstå matematikens abstrakta områden bättre. Förväntningarna från föräldrar, deras attityd samt utbildningsnivå kan också nämnas som viktiga faktorer för motivationen eftersom elevernas attityd kan påverkas av vad föräldrarna tycker om ämnet. Det är viktigt att läraren är flexibel och erbjuder en individanpassad och varierad undervisning där eleverna kan styra sitt eget lärande. Läraren behöver betona att alla kan utvecklas och bekräfta elevernas framsteg för att stärka deras självbild i matematik. Undervisningen bör vara verklighetsförankrad och läraren ska betona matematikens användningsområde i syfte att motivera eleverna.