Syftet med arbetet är att belysa det behov av hjälp och insatser som skolorna anser sig behöva för att på bästa sätt ta emot elever med neuropsykiatriska funktionssvårigheter. Vi valde att intervjua åtta personer, vilka möter dessa barn på ett eller annat sätt i skolan. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla önskar sig mer resurser i form av både pengar, kunskap och fler fysiska personer. Handlingsplaner för mottagandet av elever med NPF saknas på flera skolor samt att diagnosen inte sades ha någon betydelse för insatserna för dessa barn.