Denna etnografiska studie strävar efter att tydliggöra språkets roll i NO-undervisningen ur ett andraspråksperspektiv. Vilka språk som används och hur språkanvändningen ser ut i autentiska NO-undervisningssituationer i det flerspråkiga NO-klassrummet då eleverna tillåts använda modersmålet. Studiens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera situationer när elever i autentiska NO-undervisningssituationer under diskussioner med kamrater kodväxlar, byter mellan andraspråk och förstaspråk, och undersöka om kodväxlingen utgör en resurs för elevernas diskursiva rörlighet (Nygård Larsson, 2011) dvs. elevernas förmåga att röra sig mellan och inom olika diskurser i det naturorienterande lärandet. På vilka sätt utgör kodväxling mellan modersmål och andraspråk en språklig resurs i en muntlig kommunikativ undervisningssituation i NO för flerspråkiga elever? Vilken betydelse har flerspråkiga elevers kodväxling mellan modersmål och andraspråk i det flerspråkiga NO-klassrummet för en ökad diskursiv rörlighet och vilken betydelse får detta för elevernas möjlighet att vidga och fördjupa lärandet i de naturorienterande ämnena? Studien beskriver genom semantisk konversationsanalys hur flerspråkiga elever använder sina språkliga resurser för att vidga och fördjupa förståelsen för det naturorienterande ämnesinnehållet. Hur eleverna kodväxlar mellan olika språk då de rör sig i en växelverkan mellan en vardaglig diskurs och den vetenskapliga diskursen elever möter i NO-undervisningssammanhang för att skapa större förståelse för det naturorienterande ämnesinnehållet. Elevernas språkliga loopar dvs. eleverna språkliga rörelse mellan och inom de olika diskurserna visas genom att tydliggöra de texter, dvs. de samtal eleverna för i kommunikativa NO-undervisningssituationer. Resultatet pekar på att användningen av modersmålet genom kodväxling, som en resurs i NO-undervisningssituationen ökar elevernas rörelseförmåga mellan och inom olika diskurser. På så sätt vidgar kodväxlingen den flerspråkiga elevens kommunikativa spektrum och leder till att denne kan använda det språk som finns tillgängligt och bäst passar för situationen, vilket leder till en större möjlighet för eleverna att vidga och fördjupa förståelsen för det naturorienterande ämnesinnehållet. Nygård Larsson, P. (2011). Biologiämnets texter: Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass Malmö högskola, Lärarutbildningen.