Om projektet
Digitala kränkningar och nätmobbning är exempel på digitaliseringens negativa effekter på arbetsmiljö och hälsa. Fenomenet har aktualiserats mot bakgrund av en ökad digitalisering av arbetslivet och samhället i stort och är ett problem som kan antas växa. Kränkande beteenden via digitala kanaler såsom e-post, SMS eller sociala medier sker mot olika professionella grupper men skolledare och lärare har pekats ut som särskilt drabbade.
Lärare och skolledare har en påfrestande organisatorisk och social arbetsmiljö med stora utmaningar i relation till hot och våld (AFA Försäkring, 2018). Hanteringen av aggressioner från tredje part (klienter, kunder, elever, föräldrar) inom människobehandlande organisationer har närmast fördubblats mellan åren 2010 till 2015 och främst sker ökningen inom skolväsendet (Eurofond, 2015).
En orsak är digitaliseringen som förutom att skapa ökad tillgänglighet av skolchefer och lärare, erbjuder föräldrar och elever ett nytt sätt att kommunicera. Uthängning på sociala medier samt kritiskt formulerade e-post och SMS från föräldrar efter arbetstid är således ett nytt riskområde för skolpersonalens arbetsmiljö.
Syfte
Digitala kränkningar och nätmobbning sker i relationen människa, organisation och teknik varpå traditionella metoder för att förebygga mobbning på arbetsplatser är otillräckliga. Medan förekomsten och de negativa effekterna av nätmobbning är kända, saknas det i dag vetenskapligt förankrade metoder för att arbeta förebyggande och hantera nätmobbning på arbetsplatser när det uppstår.
Projektet syftar till att:
- genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever skapa en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning
- baserat på resultatet utveckla generellt gångbara metoder för att motverka och skapa beredskap mot digitala kränkningar och nätmobbning i skolor