Psykisk ohälsa har under de senaste åren varit i fokus i diskussionen om de ökade sjuk­skrivningarna bland personal i kontaktyrken. Yrken med nära kontakter med brukare av olika typer av välfärds­tjänster löper hög risk att påbörja sjuk­fall med psykisk diagnos. Gruppen för­skol­lärare och fritids­pe­dagoger är överre­presen­terade i försäkringskassans statistik och för dessa har risken att drabbas av en långvarig sjukskriv­ning med en psykisk diagnos ö­kat kraftigt under de senaste fem åren. Vi har en relativt god kunskap om de övergripande mekanismerna och faktorerna som har bi­dra­git till den­na utveckling av sjukfrånvaro inom kontaktyrken. Vin­gårds (2015) systematiska forsknings­översikt om psy­kisk ohälsa och arbetsliv pekar på att psy­kiskt ansträng­an­de arbete, höga krav och låg kont­roll, en obalans mellan ansträngning och belöning, är faktorer som kan knytas till psykisk ohälsa och sjukskriv­ning. Bristande balans mellan krav och egen kontroll i arbetet med små möjligheter till utveckling, olika syn på arbetets innehåll, rollkonflikter och relationsproblem lyfts återkommande fram i forskningen (exempelvis Ar­bets­­miljö­upplysningen, 2017; Vingård, 2015).

Lärarförbundet (2017) har i större enkätun­dersökningar tillfrågat för­skollärare vilka som är de största problemen som de möter i sin roll som förskollärare. Arbetsbelastning och arbetstid är här de mest framträdande faktorerna. 70 pro­cent av förskollärarna uppger att stora barngrup­per är det största problemet i förskollärares yrkes­vardag. Sjukfrånvaron är hög inom försko­lans område, och från tidigare lägre siffor har sjukfrånvaron hos gruppen förskollärare ökat markant. Från personal- och sjukfrånvaroredovisningar för 2016 kan vi utläsa att Malmö följer den allmänna trenden av ökad sjukfrånvaro i förskolan. Förskoleförvaltningen hade under 2016 den högsta sjukfrånvaron i Malmö stad, i genomsnitt var 8,81 procent av per­sonalen frånvarande på grund av sjukdom. Jämförande siffra på grundskoleförvaltningen är 4,90.

Denna här aktuella studien genomförs i samverkan med Malmö stad och kan ses som för­djupning av de mer generella och övergripande under­sökningar som gjorts. Vi fokuserar, utifrån tidigare forskning (Persson & Tallberg Broman, 2002, 2015a,b, 2016), dilemman i för­skol­lärares uppdrag, så som de kommer till uttryck i fokusgruppssamtal med förskollärare, biträdande förskolechefer, förskolechefer, och HR-personal i Malmö. Deras uppfattningar om och erfarenheter av bakgrunderna till den ökade sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa samt vilka åtgärder som kan minska sjukfrånvaron utgör det empiriska underlaget till denna studie.

Vår teoretiska utgångspunkt utgörs av begreppet plats (space) i Lefebvres (1991) mening. ”Platsen” ses som en social en komplex social kon­struk­tion, med materiella, mentala och sociala dimensioner baserad på värden och me­nings­skapande.  Vi upp­märk­sammar spännings­förhållande mellan dessa olika dimensioner, framför allt mellan den före­ställda planerade platsen förskola, och den levda platsen, vilket vi ser som ett sammanhang för professions­dilemma.  

• Den föreställda planerade platsen: motsvarar ett abstrakt platsbegrepp, en plats av planerare och experter (exempelvis uttryckt i styrdokument, eller på lärarutbildningsnivå) (motsvarar ”the conceived place”).
• Den levda platsen: motsvarar vardagsliv, inkluderar också sociala dimensioner av tankar, känslor och erfarenheter (motsvarar ”the lived place”).

Syfte med studien är:

• att skapa ökad kunskap om och förståelse för dilemman i förskol­lära­res upp­drag mot bakgrund av förskollärares ökade psykiska ohäl­sa och sjukfrån­varo,
• att i workshops med förskollärare, biträdande förskolechefer, förskolechefer samt HR-personal och med lärare vid förskollärarutbildningen diskutera före­byggande åtgärder utifrån det insamlade materialet.

Vår studie är ett bidrag till forskningen om förskolan som institution och om förskol­lärares uppdrag i förändring. Det innebär en specifik uppföljning av tidigare projekt om förskolläraruppdraget i förändring (se litteraturlistan). Det bidrar till fördjupad kun­skap om professionella dilemman relaterat till förutsättningar för förskollärares arbete och om förskolan som institution.