Om projektet

Vårt konsortium syftar till att ta itu med en brådskande utmaning för samhället, nämligen behovet av att bättre förstå hur vårdpersonal och beslutsfattare kan bemöta ökande variationer i den svenska befolkningen som påverkar hälsobehov och resultat. För att uppnå detta mål är avsikten med det föreslagna multinationella konsortiet att internationalisera utvecklingen av:

1. hälsoverktyg för precisionssjukvård som är känsliga för behoven hos en varierad befolkning;
2. forskningsområden inom statsvetenskap för att identifiera de sociala exkluderingar som underminerar precisionssjukvård och, med hjälp av demokratiska teorier, utforska alternativen för att säkerställa att medicinska yrkesutövare är bättre rustade att lyssna och beakta variationen bland de individer de behandlar; och
3. utbildningsmoduler kopplade till dessa forskningsområden. På lång sikt är vårt innovativa program troligtvis att öka jämlikheten i precisionssjukvården i Sverige, samt främja integrationen och utbildningen av nya medborgare, följt av en förbättring av hälsolikheten med ytterligare fördelar för Sverige.

Senaste framstegen inom hälso- och medicinforskning har varit ojämna globalt sett, men även inom nationer, vilket har lett till ett växande intresse för relevansen av både miljömässiga och genetiska faktorer för att avgöra hur man bäst behandlar patienter och säkerställer ett hälsosamt samhälle. Samtidigt har hälsa blivit en alltmer central fråga för hur samhällen markerar sina gränser och interna strukturer, genom att exkludera de som saknar tillräckliga uppehållstillstånd eller genom att segregera tillgången längs förmögenhets-, ras- eller könsgränser. I det sammanhanget har vårdpersonal alltmer talat om 'Precision Health', vilket innebär en djupare förståelse och insamling av data som är känslig för dessa skillnader för att kunna skräddarsy vården för olika samhällen, både för att förbättra välbefinnandet och motverka de värsta konsekvenserna av samhälleliga ojämlikheter.

'Vardagens demokrati'

Med utgångspunkt i samhällsvetenskapen förstås hälsa som en central mekanism inte bara för att förbättra välfärden utan också genom vilken vanliga människor upplever att de är en del av samhället. I över två decennier har forskare inom både hälsa och samhällsvetenskap talat om 'Hälso- och sjukvårdsdemokrati' – genom att använda demokratiska modeller för att förbättra patienters tillgång till vård, men också för att bättre studera hälso- och medicinforskningens roll i samhället. Vi använder begreppet 'vardagens demokrati' för att gå längre i den riktningen, och förstå vardagliga medicinska och hälsointeraktioner som grundläggande för utformningen av dagens samhälle. Hälsa, sjukvård och medicinsk forskning har en betydande inverkan på hur medborgarskap - både som lagligt kodifierat och praktiserat - upplevs, men också i vilken utsträckning ett samhälle upprätthålls.