Om projektet
En av vårdpersonalens största utmaningar är att samtala med äldre människor om existentiell ensamhet vid livets slut. Vi har idag kunskap om att omsorgen om människor som befinner sig i livets slut är existentiellt utmanande, då döendet och döden är ständigt närvarande.
Tidigare forskning har främst relaterat existentiell ensamhet till lidande, snarare än att se existentiell ensamhet som ett kontinuum, som även kan vara hälsofrämjande om det bemöts och bejakas på rätt sätt.
Existentiell ensamhet är dock ett mångtydigt begrepp som behöver förtydligas, och studiens syfte är därför att undersöka:
- begreppet existentiell ensamhet, hur det definieras, avgränsas och ger sig till uttryck.
- hur existentiell ensamhet upplevs av patienter/vårdtagare och deras närstående
- hur personal inom olika vårdverksamheter (vårdplatser) möter existentiell ensamhet och samtalar med personer som närmar sig livets slut.
Tre doktorander, som fokuserar på närstående, äldre personer samt vårdpersonal, finansieras av projektet.
De metoder som används i relation till respektive delsyfte är 1) en begreppsanalys, 2) kvalitativa individuella intervjuer med patienter/vårdtagare och närstående inom akutsjukvård, palliativ vård, och SäBo, samt 3) fokusgruppsintervjuer med personal inom olika vårdverksamheter för att påvisa vårdkontextens (vårdplatsers) betydelse .
Studierna kommer sedan att ligga till grund för att arbeta vidare med komplexa interventioner relaterat till olika vårdkontexter.
Samarbetspartners:Lunds universitet, Palliativt Kunskapscenter, Region Skåne, Högskolan Kristianstad
Finansiärer: Crafoordska stiftelsen, Gyllenstiemska Krapperupsstiftelsen, Greta och Johan Kocks stiftelse, Vårdalstiftelsen